Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nnngen i Preussen har jn, for fil mSnader sedan, nppmanat sina lutherska
och reformerta undersltare till en andlig förbindelse? Månne det ej skulle
vara en välgerning för menskligheten, om denna förening äfven ägde rum
mellan protestanter, greker och katholiker? Eller är denna tanka blott
derföre kättersk, att den står i ett företal till den Poetiska Kalendern?
Sammanhanget mellan denna antagna förening och hugsvalarens ankomst är
för öfrigt en individuel hypothes, om hvilken, liksom om det tillkommande,
ingenting i förhand kan afgöras. Men papistisk är denna önskan
åtminstone icke.»
•Dessa äro nn de citater (de öfriga stå blott för att fylla rummet),
hvilka skola ådagalägga, att vi hyste ett mindre högt begrepp om vår
konfessions odödlige stiftare. Det vore lätt, att på samma sätt genomgå de
öfriga, och resultatet skulle äfven af dem blifva detsamma, nemligen att de
icke bevisa hvad anklagaren vill, utan ofta motsatsen.»
«VI. Vidare anklagas vi att försvara religiös intolerans och
förföljelseanda samt hierarkiska grundsatser i allmänhet. Den
första af de citater som anföras, är den enda, som tyckes vara bevisande.
Vi afskrifva den helt och hållet: «Hvar och en konstituerad kyrka måste
betraktas såsom en stat, och liksom den politiska staten har full rättighet
att bestraffa och förfölja hvar och en, som sätter sig upp mot eller
förstörande vill inverka på dess konstitutionella lagar; likså har den
eklesia-8tika staten full rättighet att hålla ifrån sig dem, som vilja undergräfva
dess grundvalar; ty gifvet tyckes det vara, att vill man tadla det
eklesia-stiskt patriotiska hatet, så måste man, af samma skal, tadla och fördömma
det politiskt patriotiska. Likväl skulle, utan detsamma, ingen stat kunna
bestå. Men då kyrkan likväl, till sin organisation i tiden, är en jordisk
anstalt, bör det lätt kunna inträffa, att den icke alltid tillfredsställer en mera
djupt trängande andlig längtan. Utbildas denna individuella längtan till
sammanhängande opposition mot det herrskande kyrkobegreppet, så
uppkommer hvad man kallar kätteri (hceresis), och om anhängarne af detta
kätteri gå nt på att utbreda sina grundsatser och för sin del stifta en egen
kyrka, framstår sekterism. Skulle då ej den herrskande kyrkan söka
utrota denna förstörande kyrka i kyrkan, liksom Staten motverkar hvarje stat
i staten?» (Svensk Litteratur-Tidning 1815, N:o 8.)»
«Författarens tanke är härom följande: Han är fullkomligt ense med
auktorn af detta ställe, att hvar och en kyrka, som anser sin byggnad,
äfven i de minsta delar, för fullkomligt fulländad, måste, för att vara
konse-qvent, betrakta hvar och en som fiende, som söker att derur borrttaga eller
förändra en enda sten. I detta skick befinner sig den katholska kyrkan,
som anser sig som ofelbar, eller i sig fulländad; men, efter min tanke,
icke den protestantiska. Kristendomens idé är evig och oföränderlig; men
dess gudomlige stiftare uppställde ingen yttre, eklesiastisk stat. Det
formella, hvaruti anden uppenbarar sig i den kristliga kyrkan, är skapadt af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
