Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
det förra hade de i mänga punkter rätt; ty detta tal
saknar icke sina inkonseqvenser och motsägelser; men
språket kunde de gerna hafva lemnat i fred, ty med
alla sina friheter och egenheter är det dock ett skönt
språk, karakteristiskt för Tegnér, men farligt för hvarje
annan att söka efterlikna. Man tål nemligen
hvarjehanda sjelfsvåld, när det bär prägeln af originalitet och
genialitet, men man tillrättavisar det med fog, när denna
prägel åaknas. Emellertid var detta språk ännu på den
tiden något alldeles nytt, och man kan ej undra på om
den klassiska skolans anhängare till en början stöttes
för hufvudet deraf. Det var för dem som att från en
klippt och städad trädgård helt plötsligen komma in i
en kuperad trakt med berg och sjö, ömsom vild och
trotsig, ömsom mild och tjusande, stundom med större
utsigter, der man dock icke märkte några råskillnader,
något landtmäteriarbete, der allt såg så naturligt ut,
att ingen konst syntes till, äfven om den verkligen fanns.
Man stannade och såg sig förundrad omkring, knotade
litet i början, men man orienterade sig snart, fann
sig i sitt öde och slutade med att låta sig förtjusas.
Med den nya skolan var förhållandet väl ett annat: den
torde väl icke egentligen enligt sina grundsatser hafva
haft så mycket att invända mot den Tegnérska stilen;
men han hade sårat skolan på dess ömtåligaste punkter,
och borde derföre anfallas hvarhelst han kunde vara
åtkomlig. Jag misstänker dessutom att skolan hade en
dunkel aning, att just denna man var utkorad att
genom öfverlägsenheten af sitt snille krossa hennes välde
och i hennes ställe bestämma rigtningen af tidehvarfvets
vittra smak. Om så var, är det ej underligt att icke
en gång Tegnérs poesi kunde vara henne
välbehaglig. Hon kunde icke hafva undgått att märka, att de
jemförelsevis få skaldestycken, som Tegnér ännu
ut-sändt bland allmänheten, på helt annat sätt anslagit fol-
Malmström. V. 18
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
