- Project Runeberg -  Samlade skrifter / 5. Grunddragen af svenska vitterhetens historia. Del 5. Striden mellan gamla och nya skolan. 2. Akademiska föreläsningar /
289

(1866-1869) [MARC] Author: Bernhard Elis Malmström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

dock dernti förhlifvit sig trogen, att med samma hårdnackade envishet
för-dömma alla skrifter ntan åtskillnad, hvilka ej ntgått från hans skrå.
Denna ensidighet må nu vara en verkan af uppsåtlig elakhet eller hycklad
dnmhet, så är intetdera motivet sådant, som tillvinner aktning. Man har
någongång anklagat äfven denna tidning att vara partisk» (kantänka!); «det
ar möjligt att vänskapen eller vederviljan stundom kunnat blanda färgerna
för ljnsa eller för mörka; men sådant har aldrig skett med nppsåtligt
begär att bedraga allmänhetens omdömen. Wallmark sjelf, då han företagit
aig uågot lofvärdt (t. ex. ntgifvandet af Handlingar nr Engeströmska
biblio-theket) har ju icke här saknat ett förtjent bifall? Men när kan denna
granskare å sin sida berömma sig af att hafva sett det goda hos sina
vedersakare eller skuggorna hos sina vänner? Så är herr Hammarskölds Svenska
Vitterhetshistoria — med undantag af några misstag, oundvikliga i ett arbete,
som är det första i sitt slag, af hvilka dock få äro betydande och af hvilka
hans kritikns ända hittills ej sett eller upptäckt ett enda; och med
undantag af några, efter olika sätt att se, hårda omdömen i senare delen, vid
hvilka läsaren kan tänka hvad han vill, — ett verk, som hedrar vår
littera-tnr, och hvilket för hvarje vitterhetsidkare blifver oumbärligt ända till de88
vi erhålla ett bättre. Men i stället att åtminstone göife rättvisa åt den
goda tendensen, skref granskaren ett paskill, — och månne det icke är att
begära något mer än menskligt, att man med höflighet och sockersöta
miner skall besvara helsningen af en gäst, som börjar sitt besök dermed att
han kastar orenlighet från gatan på våra fönster?» *).

Huru det rätteligen förhåller sig med dessa
beskyllningar, är lätt att finna af det föregående. Att
Wallmark icke skulle hafva gjort rättvisa åt det goda
hos den nya skolan, är icke sannt: det var egentligen
Atterbom och Hammarsköld, som utgjorde målen för
hans anfall — med eller utan skäl är efterverlden bäst
i tillfälle att bedömma. Hedborn, Grafström och
Eu-phrosyne hade knappt visat sig på den vittra arenan,
förr än de af honom möttes med bifall. Hvad Palmblad
angår, så hade han, ett år innan ifrågavarande anmälan
skrefs, blifvit temligen skarpt tilltuktad i en i Allmänna
Journalen införd recension öfver 1818 års Poetiska
Kalender**), för ett temligen oförsynt beröm, som han der

*) Svenk Litteratur-Tidning 1819, s. 327 ff.

**) Allmänna Journalen 1818, N:o 74.

Malmström. V. 19

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:44:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bemsamlade/5/0296.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free