Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att de vid avirare inkaat och frågor rörande systemet endast sagt hvad de
ioke tanka, men förtegat hvad de tanka, och att den nya forskningens
högata resultater oftast blifvit af dem föredragna uti ett poetico-symboliskt
orakelspråk. Sedermera uppräknas de segrar, den nya skolan tillegnar sig
öfver den gamla, jemte klagomålen öfver marodörer och krypskyttar i vår
litteratnr, hvilkas beväpnade neutralitetssystem måste förstöras. Och såsom
den polemik, som hittills blifvit förd, icke ägt nog allvaraam karakter, me*
nar författaren att man i ett par afgörande hufvuddrabboingar skall kunna
besegra nya skolans fiender och motståndare; — att nu bringa aaken till
denna ytterlighet säges vara ändamålet med denna Stridsfråga, hvari
författaren tror sig hafva nppgifvit det tvist iga, som mellan den nya skolan och
dess motståndare redan aynes vara afgjordt och det som ännn återstår.» —
Vid dessa uppgifter vore onekligen mycket att påminna och berigtiga; men
recensenten vill endast erinra: 1) Att den nya skolans uppkomst i Sverge
icke var så nödvändig som författaren påatår. Den märkvärdiga revolution
i nästan alla vetenskaper, som genom Kants kritik förorsakades, hade
tillräckligen ådagalagt empirismens och den eklektiska filosofiena
bristfällig-heter; i följd deraf skulle allt det redbara vår litteratnr vunnit allt sedan
1809 helt säkert blifvit verkstäldt, fastän Boethii nyhetsälskande medtäflare
aldrig hade fallit på det orådet att ge företräde åt Schellings filosofiska
luftsprång och misslyckade amalgameringsförsök, hvarigenom, till de
studerandea oberäkneliga skada, det så aktoingavärda filosoferandet tog en falak
och vådlig rigtning. — 2) Då nya skolan ifrån början varit anhängare af
Schellings tranascendentala idealism, och den lärda verldens djupsinnigaste
tänkare redan länge ansett detta ofulländade system för ett misslyckadt
försök att npphöja filosofien till vetenskap om det absoluta, och Schellings
lärjungar dessutom äro sins emellan oense »om mästarens rätta mening; så
vore efter recensentens tanka rådligast, innan de afgörande
hufvuddrabb-ningarna beslutas, att skolans «egentliga talmän» antingen genom
apodikti-ska bevis ådagalade rigtigheten af Schellingska systemets grundsatser att
konstruera Gud, sig sjelfva, verlden, hiatorien och kristendomen — att
systemet är förenligt med frihet och moralitet — att det icke leder till
falsk mystik, pantheism eller fatalism — och att man genom intellektuell
åskådning erhåller allmänt gällande sanningar och obestridlig visshet; eller,
om detta skulle förefalla något svårt, — 3) att de på ett tydligt och
tillfredsställande sätt öfvertygade den bildade allmänheten, att de 8å förbättrat
Schellings idealism, att den fnllkomligen organiserar förnuftet för vishet och
dygd, — så att numera ingen af detta systems anhängare anser blotta
vetenskapen för det högsta och i sig fulländade eller att den är för helig för
aamhällslefhaden, utan påstå att den, enligt knlturens syftemål, skall
an-vändas till jordens väl, och i synnerhet för att befordra menniakana
lycksalighet och fullkomnande. Härigenom blir förlikningen med nya 8kolans
motståndare säkrast gjord och den långvariga striden slutad på ett sätt,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
