Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skändligheter; att hon, på knä för akymfarne af hvad 8om med skäl utgjort
och ännu ntgör föremålet för hennea stolthet och hennea beundran, bort
utbrista:
Vous leur faites, Seigneurs!
En les croquant beaucovp cfhonneur,
a& insinuerar man, att de högre i nationen, att sjelfva regeringen (8om
väl också lärer böra räknas deribland) skolat beakydda detta
skymfnings-arbete, samt försäkra deraa borgerliga exiatena, som dermed
sysselsatte sig; det vill säga: ge dem embeten eller pensioner, så att de kunde
uteslutande egna ain tid åt den litterära smädelsen! Hvilka begrepp ej
allenast om företaget, men äfven om de höge här i landet och deras
beskydd! Hvad hade de då gjort, dessa vittra författare, för att deraa
skymfande skulle gifva en rättighet till de högres beskydd, till en
för-säkrad lyckligare existens åt deras smädare? Hvilka samhällsförstörande,
hvilka riksfientliga och riksförderfliga grundsatser hade de då yttrat för
att förföljas med en bitterhet, knappt ursäktlig emot 8ådana, — en
bitterhet, som, då den icke ens skonade deraa borgerliga namn och rykte, icke
sällan gjorde aig skyldig till laglig straffbarhet? Och de högres beskydd?
Hvilka exempel hade man på den tiden, att det blifvit lemnadt åt personer,
som, utan all egen förtjenstaf något enda dugligt arbete, endast sysselsatt
sig med skymfandet af andras, med nedsättandet af sitt fäderneslands
litterära anaeende? Jag känner åtminstone icke, att en aådan skandal af någon
högre peraon då ännu blifvit gifven, och jag vågar tro, för nationens
heder, att den aldrig skall gifvaa. Hvarigenom kan då nya skolan
rättfärdiga ett så — jag vill ej säga löjligt och orimligt — men hädiskt och
förolämpande anspråk, Bom det: att för air.a ikonoklastiska idrotter njuta
beskydd af de höge i landet? Månne, genom det ädla öfverseende,
hvarmed en hög embetsman, i stället att använda en honom i lagarne
förvarad rättighet, tillåtit den litterära kritiken att i nya ak olans tidning
begagna de personliga invektivemas språk emot flera berömda författare, —
ett öfverseende, som i anaeende till sina, för den stora allmänheten
obekanta aktningsvärda bevekelaegrnnder, visserligen i hennes ögon kunnat
gälla för ett indirekt beakydd — och aom den nya skolan, af lätt
begripliga orsaker trogen Thorilds grundsats, «låtit gälla allt hvad det någonsin
kunnat gälla?»»
«Til förstöring af den bildande könstens mästerverk fordras oftast
ingen annan eller större kraft än o kynnets!. En vanartig pojke kan bryta
fingret af en mediceisk Venus, 8törta henne från sin piedestal, skära sönder
eu af Raphaels taflor, o. s. v. Vore frågan om arbeten af detta slag, så skulle
författaren ingalunda draga nya skolans förstöringskraft i tvifvelmål; men
inom vitterheten är blotta okynneta ej tillräcklig — och det är lyckligt
för henne. Om hennes tempel voro materiella, hvad skulle hon ej ha att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
