Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ändtlig ett månsken af ljus,
Kackling och buller och sus,
Ledsnad, utdunstning (!), behof utaf snus,
hvarvid man nästan är färdig att sätta näsduken för näaan.»
I bihanget till Svensk Litteratur-Tidning för Augusti
fick Franzén införd sin förut omnämnda artikel,
innehållande först några metriska anmärkningar med
anledning af Litteratur-Tidningens recension öfver Adlerbeths
öfversättning af «Ovidii Métamorphoser», hvartill
Franzén skrifvit ett företal, derefter några mindre belysande
erinringar vid Svensk Litteratur-Tidnings recension af
Svenska Akademiens handlingar, sjette delen, och sist
hans förklaring i anledning af omdömet öfver fru
Lenn-gren. Jag meddelar denna del af hans uppsats i sin helhet,
och vill endast i förväg nämna, att Litteratur-Tidningens
åsyftade sjelfberöm öfver sin opartiskhet mot fru
Lenn-grens minne förekommer i en anmälan af «Markalls
Sömnlösa nätter», hvari äfven hon spelar en roll, och
i hvilken anmälan det heter, att «den ädla skaldinnan
. . . äfven af den yngre vitterhetsskolan högaktas,
fastän icke förgud as», och hvari recensenten gör sig
en liten ära deraf att, fastän han var «en man, som till
en betydlig del betraktade poesien, kärlekens
hemligheter o. s. v. ur andra synpunkter än hon», han dock
icke «i dessa meningarnes och känslans skiljaktighet
såge något skäl att öfverhölja henne med skymford och
smädelser».
«Då jag tog pennan i handen, för att skrifva dessa anmärkningar, var
det icke min afsigt att sträcka dem utom deras första och egentliga ämnef
hvarom jag kunde yttra mig, utan att på minsta sätt störas i mitt
sinnea-lugn. Men under den föreställningen, att jag offentligen framträdde i
Svensk Litteratur-Tidning, väcktes hos mig minnet af den harm och
förödmjukelse, jag mer än en gång lifligt och bittert kännt, att der finna
mitt namn med ett otidigt beröm och utan någon anledning fram8täldt
vid tillfällen, då i de mest förolämpande uttryck skugga blifvit kastad
dels på ett samfund, hvaraf jag har den äran att vara ledamot och 8om
jag har att tacka icke endast för min litterära lycka, ntan för den, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
