Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
«Det heligaate af alla skäl, en varm och oforgänglig vänskap, har
för-ledt herr doktor Franzén till en, npprigtigt aagdt, likväl alldelea oväntad
orättvisa mot recensenten af den bortgångna skaldinnan Lenngrens Samlade
Skrifter. Denne tror sig verkligen, på fullt allvar, hafva bedömt henne
oväldigt och med den aktning, som hennes i sitt slag utmärkta talent
för-tjenar; men han har till föremål för sin granskning icke haft fruntimret,
hvars personliga bekantskap han aldrig ägde lyckan att forvärfva, utan
skalden, hvars tryckta skrifter innehålla och framställa den enda
individualitet som angår en recensent. Han tror sig hafva skrifvit sine ira et
studio, quorum causas procvl habuit; och ingen billig kan fordra, att hana
omdöme skulle blifvit dikteradt af deraa oinskränkta beundran, för hvilka en
närmare kännedom af hennes förträfflighet såsom vän, qvinna, maka o. 3. v.
var tillgänglig. Likväl säger herr doktor Franzén att denna recension «väckt
hela hans förtrytelse genom det sätt, hvarpå icke 8å mycket hennea
skrifter aom hennes person der blifvit bedömd.» Derefter följa
be-akyllningar, att recensenten anklagat henne för brist af högre begrepp
om kärlek och äktenskap, af varm religionskänsla m. m., och likväl
med-gifver herr Franzén sjelf efter allt detta, att det «utan tvifvel vore
att miaaföratå recensenten, om man trodde honom hafva velat fälla
en dom öfver fru Lenngrens religiositet i annat afseende än aåaom
den yttrar sig i hennes skrifter.» Hvarföre antog icke herr
Franzén straxt i begynnelsen möjligheten af ett sådant missförstånd? När
kan det, i en litterär tidning, som vill förtjena detta namn, n&gonain
bli fråga om en annan personlighet än den som står att läaa i en
per-sons offentliggjorda skrifter? — Det gifs i hela recensionen intet enda atäJle,
8om hos någon läsare bort väcka en motsatt föreställning. Bet är ganaka
möjligt, ja på hennes ädla vänners ord troligt, att fru Lenngren kunnat
äga, för egen och för deras räkning, långt högre och mera poetiska åaigter
af lifvet, kärleken, religionen och dikten, än hon funnit för godt att
använda såsom ämnen för sin skaldegåfva. Allraminst har recensenten velat
fläcka henne8 rättvist glänsande rykte med en aå afskyvärd beskyllning, aom
den herr doktor Franzén lägger i hans mun, nemligen att hon «ej haft
begrepp om någon annan kärlek än den sinnliga.» För en sådan förébråeUe
«mot ett sådant fruntimmer», sknlle recensenten visserligen sjelf «häpna»
aå mycket som någon annan. Ilecensentena egna ord äro: «Känalorna8 var1
maste rörelse, kärleken8 hänförande — dessa känslor hafva aldrig funnit
en ton på henne8 lyra» I «Några ord till min kära dotter» m. m.
träffas intet, som angår förhållandet mellan älskarinna och älskare:
äktenskapet framställes såsom ett blott moraliskt kontrakt, icke’ såsom ett
heligt sakrament». «Såsom en grundtanke framställes här
(uem-ligen i hennes skrifter) öfverallt den föreställningen, att kärleken blott är
sinnlig, en blott kättja, en aberration Arån det vanliga och beatämda,
hvilken gifver anledning till löjligheter». Har recenaenten med dessa ytt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
