Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den anledning till de mest stridiga tydningar, och ingen
af dess adepter kunde vara säker på, att sådana
mästarens ord, på hvilka han i dag ville svära, icke i
morgon kunde af mästaren sjelf vederläggas eller
modifice-ras. Ty Schelling var inom sin vetenskap mera en
genialisk hypothesuppfinnare, än en strängt systematisk
tänkare. Hans method var godtycklig och desultorisk,
hans princip var snillets sjelfsvåld — en princip, som
hans anhängare, både i Tyskland och Sverge, blott
alltför gerna antogo såsom sin egen. Följden blef, att denna
filosofi städse hade tillräckligt många sidor, som voro
tillgängliga för anfall af alla slags fiender, från och med
empiristen och rationalisten till och med idealisten och
de senare s. k. spekulativa filosoferna, likasom en
fästning, som endast består af detacherade citadeller, utan
inbördes stöd och sammanhang. Mot en så beskaffad
filosofi kunde äfven anfallen från den gamla populära
filosofiens sida göras med ett visst eftertryck.
Till följe af detta inre osammanhang och
motsägelse kunde denna filosofi blifva föremål för de mest
stridiga beskyllningar, såsom än för pantheism, än för
spiritualism, än för fritänkeri, än för den mest
under-gifna auktoritets-tro. I sjelfva verket funnos i dess
omogna och dunkla förslagstheorier anledningar till alla
dessa anklagelser. Ty den var i grunden endast ett
system, i görningen. Sammanställningen af dess
hufvud-satser, af dess egentliga spekulativa innehåll till ett
system tillhör icke Schelling sjelf, utan senare bearbetare,
som derifrån bortrensade godtyckliga utväxter, och deraf
bibehöllo endast så mycket, som resulterade ur stiftarens
egen ursprungliga grundtanke och följaktligen kunde
sammanhöra med hvartannat. En sådan reningsprocess
hade denna lära vid tiden för vår berättelse ännu icke
genomgått. Yäl försökte Atterbom vid mer än ett
tillfälle att sammanställa hufvudlärorna till ett helt, men
Malmström, F. 24
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
