Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En sådan sinnesdaning är icke filosofens. Han
gör inga förutsättningar och erkänner ingen annan källa
för kunskap än det förnuftiga tänkandet. Att Atterbom
efter hand började inse detta, visar sig redan vid denna
tid, såväl i den mildare och mindre afgörande ton, som
han nu antager i sina filosofiska diatriber, som äfven
deri, att han mer och mer öfvervägande började
sysselsätta sig med en vetenskap, som, ehuru stödd på ett
filosofiskt underlag, likväl förhåller sig jemförelsevis
oberoende af de stora frågor, som den egentliga
filosofien behandlar. Jag menar esthetiken, hvilken äger en
så mycket större dragningskraft än metafysiken för ett
poetiskt sinne, sådant som Atterboms, som den
nödvändigt måste stå i sammanhang med den historiska
utvecklingen af mensklighetens kultur i konst och
litteratur, hvarigenom den kan tillegna sig ett konkret
innehåll, som den abstrakta vetenskapen saknar. Esthetiken
är lika mycket historia som filosofi; eller rättare: den är
en filosofi öfver konstodlingens historia. Atterbom hade
visserligen redan tidigt sysselsatt sig med den
spekulativa sidan af denna vetenskap, såsom vi sett, men med
tvetydig framgång i följd af det filosofiska dunkel, hvaraf
han var omhvärfd. Dunklet började småningom klarna,
och vissa af konsttheoriens delar framstodo efterhand
för honom i temlig dager, om också ännu ej fullt fria
från gryningens dimmor. I samma uppsats, i hvilken
han, såsom vi förut erforo, så öppet och ridderligt räcker
Tegnér handen till försoning, finner han tillfälle att
uttala sina då rådande åsigter af poesiens väsen, dess sär*
skilda arter och dess särskilda framställningssätt. Denna
uppsats, af år 1820, är vigtig såsom den yngre
vetenskapligt bildade generationens esthetiska trosbekännelse,
genom dén författares namn, som nu temligen allmänt
erkändes såsom främsta representanten af deras åsigter.
— Efter att med anledning af Tegnérs poem «Sångéna
och Grafströms af samma namn hafva sökt visa, att så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
