Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
«Utom alla dessa inre grnnder för den tyska vitterhetens
nationalitet, hvartill man kunde lägga den högst vigtiga af språkets och
ryth-m i k ens sjelfatändighet, vore val ock skäl att förmoda — när man nota
bene ioke är Argua — att ett land, hvilket (liksom i allmänhet det
mellersta och södra Tyskland) är så ymnigt gynnadt af natnren, att det i den
vänligaste och mest omvexlande tafla framställer alla öfvergångsgraderna
från nordens skönhet till söderns, och med få nndantag bebos af idel lif-’
liga, glada, för musik och folkfester passionerade invånarestammar, sknlle
förmå att ur sitt sköte framalstra någon egen, någon nationlig poesi. Oas
andra åtminstone måste det förekomma troligt, äfven om vi ej kände
Tysklands språk och vitterhet, att ett land, hvars fysiska temperatur framföder
mångdubbelt flera näktergalar än Italiens, och der skaldekonstens
tvillingsyster, musiken, räknar i nyare tider sina flesta heroers antal, äfven kan
skapa poeter, aom icke äro härmare, och en esthetiak litteratur, som icke
är factice och utländak.»
«Men den djupa, innerliga, varma sinnesnatnr, hvilken vi ofvanföre
8kildrat, finnes jemväl hos Skandien8 barn, söner och döttrar af samma
orientaliska ättfäder. Den har gjort sig gällande i allt det sannt vackra,
aom Sverge8 vitterhet frambragt så i nyare, aom äldre tider, oeh skall
hädanefter ännu tydligare afslöja sig. Väl är det poetiska sinnet i Norden
hos de flesta öfvertäckt af en isskorpa, till hvara upplenande och smältande
fordra8 en starkare, en kanske med större personlig ansträngning
underhållen och meddelad värmeledning. Men ytterst kortsynta äro de, som
rentaf vilja stänga en mildare sol8 inverkan Arån våra dalar, under
förevändning att vår jord är dömd att endast bära mossar, svampar och alla
dessa torftiga växter, som trifvas på vegetationens nedersta trappsteg. Må
man låta den rigtning, som den nyare svenska vitterheten tagit, fritt och
obehindradt utveckla sin gång; och man kan vara säker att alla verkliga
nyanser, som i esthetiak hänaigt skilja det svenska lynnet från det tyska,
frivilligt och ejelfmant skola uppenbara sig. Hvad vi förstå med deaaa
verkliga nyanser, som ändock ej upphäfva sjelfva grundlikheten i sinnelag
och syftning, torde man kanske snarast inse, om vi derpå anföra ett exempel
nr äldre tider och ett nr den närvarande: skiljaktigheten i tonart och tycke
mellan de båda nationernas gamla folkaånger, och skiljaktigheten i den
glädtighet, som karakteriaerar det lilla, i alla afseenden nationella
sångspelet «Wer mlandsflickan», från den som stämplar t. ex. Goethes «Jery und
Bätely». Båda dessa exempel visa tillika huru den sorgliga lyriken är i
Norden lika inhemsk som den glada; den har varit det äfven nnder den
fransyska amakbildningens mest enrådiga period. Hvilken ntgjutelse af
ömhet och elegisk innerlighet är icke t. ex. Leopolds mästerliga sång till a Fru
Weltzin»! Hvad föröfrigt den af Argus så högt bepnaade glädjen angår,
som skall vara det enda nationliga i svenskens eathetiska tycke, så är den,
8åaom nationalglädje, endast att finna i sådana sångstycken som den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
