Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
förene herrakande deiamens inskränkning, för en andlig verlds&skådnings
ursprungliga och uteslutande rättighet att vara princip åt alla åsigter af
natur, historia, konst, samhällslära och hvarje slags vetenskap? Hvem var
det, som, medan svenska kyrkan ännu var delad mellan adertonde
århundradets neologer och sista återstoden af det föregående tidehvarfvets
ortho-doxer, å ena sidan återväckte hos redliga sanningsälskare de forna kristna
filosofers förhoppning, att en gudomlig uppenbarelse nödvändigt akall kunna
bringas i fullkomligaste öfverensstämmelse med den ringare, i naturen och
förnuftet gifha uppenbarelsen, på ett äfven för tänkaren, för
vetenskapsmannen (såsom sådan) tillfredsställande sätt; och å andra sidan ånyo ingaf
religionens vänner mod att trotsa de vapen, man alltsedan det Ferneyska
oraklets tid fortfor att låna, ömsom på enfaldigt allvar och ömsom på
lättsinnigt skämt, från det slags ytliga småförståndighet, som man i den tiden
kallade upplysning? Hvem var det, som först beredde de ädlares sinnen,
åtminstone hos det yngre slägtet, för värma och kraft i andlig sång och
andligt tal, på en tid, då man betraktade predikningar, skriftetal och
psalmer endast såsom egna, något torrare slag af rhetorik, och den
älskvärde, men såsom religionsförkunnare högst ofullkomlige Lehnberg dyrkades
med en så afgudisk vördnad, att enhvar, som vågade hänvisa till något
högre, lopp fara att stenas såsom en ikonoklast? Hvem var det, som först
äskade återkomsten af den äldre församlingens bibliska anda, ej mindre i
de heliga urkundernas tolkning än i stilen af lärosätt och offentlig
guds-tjenst; den anda, hvilken sedan så skönt yttrat sig i Wallins och Hagbergs
kärnfulla ord, — hvem prisade den, redan innan desse nppträdt till sina
höfdingsplatser på Zions murar, ja, medan de ännu sjelfve tycktes vara
ovissa om den väg, som dit ledde? Hvem var det. som ånyo, efter ett
blott för sig sjelf intreaseradt århundrades förlopp, lifvade en allmännare
nppmärksamhet, ett icke blott antiqvariskt deltagande för ättfädernas
fornminnen, myther och sånger? hvem gjorde Eddan, denna ocean af poesi,
tillgänglig för hvarje läsare med poetiskt sinne? hvem räddade, och fortfor
oförtrutet att rädda, de fornsvenska folkvisornas herrliga ord och ännu
herrligare melodier? Hvem var det, som uppkallade till förnyad, ja
förökad glans de redan förglömda, t?ller så godt som förglömda, namnen
Stjern-hjelm, Ehrensvärd, Bellman och Thorildt Hvem var det, som först
vågade berätta, hvad nn äfven erkännes af så snillrika författare, som
författaren af «Samlingar i allmän fysik», att Swedenborg förtjenar en annan
ryktbarhet än åtlöjets, en annan stämpel än galenskapens? Hvem var
det, som började yrka om poesien, att hon vore någonting mera
väsentligt än en rimmad sedelära eller en småtäck leksak, ett litet dekorations
tecken utanpå den redbara samhällsodlingens mantel; att hon vore formen
för det innerligaste uttryck af skön mensklighet, af den sinnesstämning,
som lefver i närmaste sferen omkring naturens, historiens och religionens
gudomliga medelpunkt? Hvem var det, som först ådagalade, med en «konst-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
