Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Denna lycka kunde aldrig vinnas af Helvetius, Rousseau, Diderot och
Ray-nal, och andra utmärka män, som tillhörde franska vitterhetens nya skola.
— Deremot huru häpnar man icke, då man öppnar denna akademis
handlingar och genomögnar namnregistren på ledamöter, som till största delen
efterverlden ieke känner, och som kanske varit lika okände för aamtiden! —
En tidning gjorde förlidet år (1822), i anledning af en ny académicieri s-vvå,
en dylik påminnelse: Franska Akademien, i stället för att låta den nya
ledamoten vederlägga denna beskyllning genom ett mästerverk, begärde
regeringens bistånd och lät gripa redaktören.»
«Sådant har äfven förhållandet varit i vårt fädernesland. Ehrensvärd,
Thorild, Lidner och Bellman blefvo aldrig Svenska Akademiens ledamöter:
icke Dahl och Höijer. Om sedermera, i synnerhet i våra senare dagar,
akademiens kallelse någon gång sammanträffade med den allmänna röstena,
8å har man dermed så länge dröjt, att mången deruti mera sett en
aftvun-gen eftergift för det allmänna ropet, än en frivillig hyllning åt förtjensten.
Recensenten vill icke tala om de lefvande: derföre skall han med tystnad
förbigå så månget namn, hvars uteslutande från detta snillenas gille vid
hvarje nytt val väcker allmänhetens förvåning. Det är en svaghet, som är
denna akademi egen, att hon vanligen söker sina ledamöter inom samhälleta
högra kretsar, och derigenom erhåller medlemmar, som, i följd af andra
pligter, äro kallade att gagna det allmänna på ett helt annat fält.
Derigenom händer, att om man räknar de ledamöter, hvilka ej akademien sjelf,
utan dess stiftare, valt, temligen få finnaa, hvilka i litteraturens häfder
skola intaga ett rum.»
I samma årgång förekommer en anmälan af Euphro~
synes dikter, som äger ett särdeles intresse derigenom,
att den inledes af en karakteristik af hennes
företräder-skor inom den svenska vitterheten. Ehuru författaren
äfven här, i enlighet med den nya skolans åsigt, icke
synes vilja uppskatta fru Lenngren till hennes verkliga
värde, men deremot ställer Euphrosyne vål några
grader högre än hon förtjente, det förra på grund af fru
Lenngrens anslutning till den gamla smaken, det senare
på grund af skolans kända förkärlek för sina egna
ledamöter och anhängare, till hvilka Euphrosyne, äfven
såsom en flitig medförfattarinna i de poetiska kalendrarne,
med allt skäl kunde räknas, så innehåller dock denna
uppsats så mycket tänkvärdt och sannt, att jag ej anser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
