Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Blandade Dikter - Det gamla paret
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Yår tanke hålla än i jenrn och nyttig, öfning;
Men helst jag drömmer om hvad jag som ung höll kärt.
Mins du det slädpartiet: — vi styrt vår färd till Haga,
En rimmig vinterdag, på insjöns frusna våg —
Och balen se’n, som blef vår kärleks första saga?
Jag mins hvar småsak än, som, hur förtjust! jag såg:
Det sammetslena bräm din hals omslöt i ra eken,
Den bandros, hvit och röd, vid barmen fästad var,
Den lilla sidensko, som, stödd på höga klacken,
En silfvervinge lik, dig genom dansen bar,
När vid min arm du flög, gasellen lik, ej tyngre–
Du ler dervid ännu: du har ej glömt det? nej!
Det leendet jag mins väl halfva seklet yngre,
Men mera ljuft jag mins det ej.
* Det var en annan tid, som förde oss tillsamman:
Behagen hade här ännu sitt tempel qvar.
I umgänget hvad lif, hvad vett, hvad ädel gamman,
Hvad qvickhet och behag, hvad skämt och fröjd det var!
Då än en dame af verld på glädjens oskuld trodde
Och i Cytheras lund sig ros och myrten skar,
Då lust och lek ännu i hennes hjerta bodde,
Och hennes midja än Idalias gördel bar — — —
Nu går hon kippskodd hela dagen
Och tuggar på ett rim och sväljer på en tår;
Jag räknar ej de glesa undantagen,
Hvaraf jag än ser täcka spår.
Ja, i en anftan tid väl andra seder råda:
Det falska allvar nu vill verldens herre bli.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
