- Project Runeberg -  Samlade skrifter / 7. Tal och esthetiska afhandlingar /
70

(1866-1869) [MARC] Author: Bernhard Elis Malmström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

dock fritt och sjelfständigt, kunna till ömsesidigt stöd
och skydd räcka sin hand åt sitt ändtligen befriade
brödrafolk.

Men med huru olika politisk erfarenhet inträdde
ej de båda rikena i den nya unionen, det nya
broderskapet! Norge hade bortsofvit de trenne seklerna i
* Danmarks systerliga omfamning utan politiskt
medvetande och sjelfbestämning, overksamt och undergifvet
följande dess bana, mottagande sina lagar, sin styrelse,
sin odling derifrån. Danmarks fiende var dess fiende,
och denne fiende var för Norge ständigt densamme,
grannen på andra sidan fjellet. Denna Norges politiska
ställning till Danmark bestämde under dessa sekler dess
förhållande till Sverige, som var och förblef ett afgjordt
fiendtligt, med tid efter annan oupphörligt återkommande
gränsfejder. Sådant hade under medeltiden blott
undantagsvis varit förhållandet; som oftast ägde en ganska
fredlig samfärdsel rum mellan de båda folken, medan
Norge ännu hade sina egna konungar, och vid tiden
näst före Kalmare-union var den afgjordt vänskaplig.
Det blodiga hat, som under denna union utbildat sig
mellan Sverige och Danmark, gällde i början ej Norge,
och det var först sedan vårt fädernesland under de
många danska krigen fått erfara besvärligheten och
vådan af det omedelbara grannskapet med Danmarks
lydrike, som den nationella oviljan började utsträcka sig
äfven till detta senare, hvilket vi snart lärde oss
betrakta såsom en oskiljaktig del af det folk, som vi en
tid på goda grunder ansågo såsom vår värsta arffiende.
Att hatet blef ömsesidigt var naturligt, och denna omilda
sinnesstämning mellan de båda rikena varade ännu
oförminskad vid början af detta århundrade.

Sveriges öden under de för Norge tenaligen
betydelselösa tre seklerna äro för evigt tecknade på
häf-dernas blad med eld och blod. En sällsynt kedja af
snillrike och hugstore konungar lyftade vårt fädernes-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:44:45 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bemsamlade/7/0077.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free