- Project Runeberg -  Samlade skrifter / 7. Tal och esthetiska afhandlingar /
168

(1866-1869) [MARC] Author: Bernhard Elis Malmström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

satta arbete, än såsom egentliga produkter deraf, — en
handfull af poetiska perlor och ädelstenar, med
rikedomens öfvermod på måfå utkastad ur ett förråd, som
ändock eger tillräckligt qvar till prydnad för det
långsamt mognande konststycket. Deri ligger den djupare
syftningen af dessa snillets angenäma lekar, att de
för^-råda konstnärsandens ständiga rörlighet och, så att säga,
allestädesnärvarelse i lifvets alla småförhållandep, hvilka
den endast behöfver lätt vidröra med spetsen af sin
vinge, för att meddela dem ett, kanske blott öfv$rgående,
kanske blott bedårande, ofta blott ytligt, men?i alla fall
poetiskt sken af en högre andlig betydelse. t)et hörer
till arten af detta slags poesi, att den skall ^vara hvad
man företrädesvis kallar sinnrik och träffande, d. v. s.
att den skall med en enda plötslig ljusglimt på ett
öfver-raskande sätt belysa en ny sida hos ett välbekant
föremål, hvarigenom dess värde skenbart stegras, eller ock
på ett gäckande sätt framställa det i en sådan dager,
att det visar sig i all sin intighet och liksom förbrännes
af snillets grymt sjelfsvåldiga låga — dock alltid på ett
sätt, som synes osökt, naturligt och det enklaste i
verl-den. För denna fantasiens fria lek med de ändliga
förhållandena, hvilken förutsätter dels känslan af en viss
upphöjelse öfver dessa förhållanden, hvarigenom man är
i stånd att se dem i deras mest aflägsna sammanhang,
dels en skärpt verksamhet af mogen reflexion, som
städse följer fantasien i dess till utseendet godtyckligaste
spel, är den senare mannaåldern företrädesvis benägen.
Den åldrige skalden, som är lycklig i medvetande att
hafva lemnat lifvets vädjobana och dess äflan, dess
strider, dess förhoppningar och bländverk bakom sig med
en rik skörd af erfarenhet om det verkliga och
overkliga i föremålen för menniskors sträfvanden, är
berättigad att från den höjd, som han redan hunnit, kagta
leende blickar tillbaka på de nya skaror, som trängae
på den gamla skådeplatsen — han är berättigad att i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:44:45 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bemsamlade/7/0175.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free