Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
enskild kan den icke vara utan att tillhöra sitt bestämda
slägte och art, hvaraf den måste vara ett genast
igenkännligt och fullständigt uttryck. Om cn mikrokosmisk
företeelse lemnar åskådaren i ovisshet, hvilketdera af
naturens stora riken den tillhör, eller, om den tillhör
djurriket, till hvilken djurart den kan räknas, eller, om
den är däggande djur, om den är djur eller menniska,
så kan en sådan företeelse omöjligen vara skön, emedan
den saknar den enskildhet, som uttrycker arten, den
artbestämdhet, som är en bild af klassen, följaktligen
icke heller förmår väcka föreställningen om det
universal-lif, som tillkännager sig genom dessa naturliga
grada-tioner. Skön är den enskilda företeelsen först då, när
den utan att uppgifva sin enskildhet med full klarhet
och bestämdhet framställer sig såsom en bild af sin art,
och derigenom såsom en bild af slägtet, derigenom
såsom en bild af klassen, och sålunda genom en serie af
allmänna bilder slutligen såsom en bild af universum
sjelft. Grunden för företeelsernas skönhet eller fulhet
ligger följaktligen icke blott i den enskilda företeelsen
sjelf, utan äfven i beskaffenheten af dess art eller slägte;
så att en företeelse rätt väl kan utgöra en fullkomlig
bild af sin art utan att den derföre behöfver vara skön.
Men såsom osköna eller fula måste man anse de arter,
som icke motsvara de ursprungliga kategorierna, och
följaktligen icke utgöra i bestämda typer utpreglade
hufvudarter af sitt slägte, utan måste betraktas såsom
mer och mindre godtyckligt bildade mellan- eller
öfver-gångsarter. Det är af detta skäl som vi med allt fog
anse amfibier, spindlar, flädermöss o. s. v. för fula.
Vischer*) har med rätta gjort menniskogestalten
till den typ, efter hvilken den djuriska verldens skönhet
eller oskönhet bedömmes. Om djurgestalten är alltför
aflägsen från den menskliga, väcker den vämjelse; står
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
