Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fostrarne behöfva icke så mycket bekymra sig om de
yttre rörelserna; dessas högsta grace består ändå i
motsvarigheten mot ett godt och bildadt hjertas rörelser.
Denna sats är sann, derom äro vi alldeles öfvertygade.
Vi veta väl, att vi skulle hafva kunnat göra den mera
bindande genom ett strängare resonnemang; men vi hafva
här enkom för afsigt att tala ett så populärt språk som
möjligt.
Det gifves en raffinerad pöbel, som åtminstone
tidtals kan dåra den esthetiska blicken, men som blottas
för densamma, så snart den — och det dröjer vanligen
ej länge — fastnat på sedlighetens, eller rättare
osedlighetens, krok. Denna pöbel förstår att gifva sig ett
elegant yttre, har inlärt ett städadt skick och ett
bildadt språk, och eftersökes stundom såsom
umgänges-lifvets dyrbaraste krydda. Utan att ega god ton hafva
dessa menniskor dock tillegnat sig en den goda tonens
routine. Ja de drifva ofta illusionen ända derhän, att
man skyller äfven deras laster, när de upptäckas, på
räkningen af deras sangviniska natur, deras älskvärda
lättsinne. Inlåter man sig med dessa och förstår att
blotta deras inre, så skall man vinna en erfarenhet, för
hvilken man fasar. Det är hopplöst, förtviflansfullt: en
bottenlös depravation, en sedlig excentricitet, en andlig
bankrutt, som i sina strängaste konseqvenser måste leda
till fängelset eller dårhuset. Hela deras varelse år en
lögn, deras lif ett ändamålslöst sväfvande i det tomma.
Bland civilisationens fogelfria äro dessa att betrakta
såsom sjelfva högdjuren. Men vi lemna dem: de hafva
fått sin dom.
Vi nämnde den goda tonen; vi stanna vid den.
Hvad denna ton är, vet den bildade mannen och
förfelar den icke; föröfrigt tillhörer den den bildade
sam-manlefnadens mysterier och låter sig ej utläras. Men
äfven den hvilar på sedlig grund, den utgår af hjertat*
är det odlade vettets vana och är så mycket sannare,
Malmström. VII. 26
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
