Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skulle hafva gjort. Deremot finnes jemte detta
dramatiskt väsentliga, som är beroende af tidsförhållanden,
och som deraf kan, oaktadt all sin väsentlighet, vara
beroende, — derföre att det är väsentligt för dramat att
vara beroende af tidsförhållanden, — jemte detta
dramatiskt väsentliga, säga vi, finnes hos Shakspeare
åtskilligt dramatiskt oväsentligt, också beroende af tiden,
som af en urskilningsrik bearbetare kan förändras eller
bortskrädas. Dertill hörer t. ex. alla råheter i dialogen.
Ty om Shakspeare’s pjeser, just på grund af nyssnämnda
öfvervägande historiska intresse, för vår tid fordra
företrädesvis ett bildadt publikum — ett sådant, som eger
tillräckliga förkunskaper för att uppfatta det dramatiskt
väsentliga i dem, som icke får förändras, så är det ock
billigt att denna bildade publik får njuta af dem utan
att störas eller såras af de pöbelaktiga oväsentligheter,
som tillkommit af konsideration för den obildade delen
af allmänheten i ett aflägset tidehvarf. Man kan
häremot invända, att dessa oväsentligheter likväl ofta äro
i hög grad karakteristiska för sin tid och på denna
grund böra bibehållas. Välan, de må bibehållas i
öfversättningarne i allmänhet, hvilket är tillräckligt för
ändamålet att spara dem åt den vettgiriga allmänheten.
Men såvidt de blott äro karakteristiska för sin tid och
icke tillika för den person som uttalar dem, så må de
i hvarje bearbetning för scenen saklöst bortfalla eller
förändras. När t. ex. den gamla amman i Romeo och
Julia berättar sig hafva sagt åt sin lilla myndling, när
hon en gång fallit framstupa och stött sig: «Vänta, Julia
lilla, när du blir stor, skall du nog lära dig att i stället
falla på ryggen», så kan detta väl vara löjligt nog att
läsa, och äfven anses vara karakteristiskt för den tid,
då sådant kunde yttras från scenen: men vi tvifla ej på,
att den gamla kopplerskans lasciva lynne lämpligen kan
åskådliggöras genom mindre anstötliga yttranden i en
modern bearbetning. — Men vid detta slag af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
