Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
oväsentligheter har, som bekant är, den romantiska skolan eller
en del af densamma laggt en synnerlig vigt för att göra
sin litterär-historiska hjelte vigtig i hvartenda af sina
ord. Ehuru vi med nöje erkänna värdet af skolans
öfversättningar af Shakspeare, kunna vi således ej annat
än starkt sätta i fråga, huruvida den någonsin skulle
hafva lyckats att bearbeta hans dramer för den moderna
scenen. Vi frukta, att publiken i det fallet allt för
mycket skulle hafva sett sig inskränkt till nödvändigheten
att företrädesvis beundra oväsentligheter, hvaraf den
naturliga följden skulle hafva blifvit, att den inom kort
skulle hafva ledsnat vid det Shakspeareska skådespelet.
Ty allmänheten har den halsstarrigheten att aldrig vilja
roa sig efter teorier, ehuru den mången gång roar sig
åt dem. Sjelfva Goethe föll på det olyckliga infallet att
icke respektera den dramatiska uppställningen hos
Shakspeare, hvilken likväl just deri var mästare, då han för
teatern i Weimar bearbetade Romeo och Julia. Goethe
äfventyrade visserligen aldrig att taga det tydligen
oväsentliga för något väsentligt: deremot råkade han att
anse det sceniskt eller dramatiskt väsentliga för något
oväsentligt. Och hur gick det? Han skämde bort
Shakspeare, utan att vinna sin afsigt att göra skådespelet
populärt för sina tyskar. Och dock har säkerligen
Tyskland aldrig haft en större kännare just af den
dramatiska scenen än Goethe; hvarmed ingalunda är sagdt,
att han i det afseendet med allt sitt divinatoriska
konstsinne kunde mäta sig med Shakspeare, som nog visste,
hvarföre han anordnade sina scener på det sätt som han
gjorde och icke annorlunda. — Emellertid, när detta
kunde ske på det färska träd, hvad skulle då ej hafva
skett på det torra?
Vi hafva flera gånger upprepat, att det är i det
dramatiska, som Shakspeare’s höga förträfflighet ligger,
och att han är de moderna folkens största dramatiske
skald. Vi vilja gå ännu ett steg längre och påstå, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
