Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
företräde framför de gamla dramaturgerna, torde man dock
vilja sätta i fråga, huruvida han icke kan hafva sina
likar inom den moderna dramaturgien. Om den gamla
klassiskt fransyska skolan ännu eger några anhängare,
så skola de utan tvifvel högligen indigneras öfver att
se Shakspeare föredragas framför Corneille och Racine.
Emellertid har kritiken redan kommit så långt, att man
knappt behöfver göra sig besvär att i detta afseende
ytterligare spilla många ord till fördel för den engelska
dramaturgen. Den klassiskt-franska dramatiken hade,
såsom bekant är, med slafvisk imitation bildat sig efter
den gamla, så att den blef antik till den grad, som var
möjlig för ett modernt drama. Det var emellertid
naturligt, att det subjektiva element, som redan ingått i den
moderna bildningen i allmänhet, icke heller kunde fullt
förneka sig i den franska antikiserande dramatiken, och
deraf beror denna dramatiks underlägsenhet i jemförelse
först och främst med sina förebilder och sedan med den
fria romantikens skapelser. Det dramatiska patos, som
i det gamla dramat är en demonisk makt, på hvars
oemotståndliga kraft detta dramas storartade väsen
beror, reduceras i det franska dramat, i enlighet med det
moderna åskådningssättet i allmänhet, till ett subjektivt
motiv, som dock skall åstadkomma samma kolossala
resultater som det förra. För att förmedla den skarpa
motsatsen emellan handlingens storhet och motivets
ringhet har man i bästa fall tagit sin tillflykt till en
minutiös och reflekterande psykologisk analys af karakteren,
som likväl oftast är alltför hårdragen och tvungen för
att fullt tillfredsställa, isynnerhet derföre att motivet
sällan får tillräckligt utrymme att slå fast rot uti och
tillräckligt genomtränga personligheten. Den noggranna
analysen utifrån finnes; men den fullständiga
utvecklingen af karakteren fattas. Ett motiv, som ej sällan
får ersätta det mäktiga antika patos och föranleda en
handling som skall motsvara den, som i det gamla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
