Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Beovulf - 34 - 35
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BEOVULF, VV. 2452—2526. 39
»Att få någon annan arftagare
»Uti sin borg, då den ene har
»Genom dödens tvång fått böta för dåden.
»Sorgsen ser han i sin sons boning
»Vinsalen öde, sofplatsen blåsig
»Och glädjeberöfvad: i grafven sofva
»De tappre ryttarne: ej finns der harpans klang,
»Gamman i gården, som der förut varit.
35.
»Då går han i sofrummet, sjunger en sorgesång,
»Ensam efter den ene: allt tyckes honom för
rymligt,
»Fält och bostad. Så bar vind-göternas
»Värn sin sjudande hjertesorg
»Efter Herebeald, kunde ej förmå sig
»Att hämnas dådet på banemannen:
»Han kunde dock ej förfölja kämpen
»Med onda dåd, fastän han ej var honom kär.
»Med detta sorgesår, som gifvits honom,
»Öfvergaf han männens fröjd, valde Guds ljus;
»Lemnade sina barn, som den rike gör,
»Land och fursteborg, då han gick ur lifvet.
»Sedan blef det brott och tvist mellan svear
och goter,
»Ömsesidig fiendskap och hård härkamp
»Öfver det vida vattnet, sedan HreÖel dött,
»Och Ongentheovs söner voro
»Tappra och krigiska, ville ej hålla
»Fred Öfver hafven, utan anställde ofta
»Förfärligt blodbad kring Korpberget.^’)
»Denna lömska fejd hämnades mina
»Fränder och vänner, såsom det sports,
»Fastän den ene betaide med sitt lif,
»Ett hårdt köp: striden medförde
»Götafursten H^Scyns fall.
»Jag har sport att på morgonen broder hämnades
broder
»Med svärdets eggar på banemannen,
»Då Ongentheov angrep Eofor.
»Stridshjelmen gled i sär, den gamle Scilfingen
*) ‘Hreofna-beorh’ är en emendation af hand-
skriftens ‘Hreosna-beorh’. Jf vv. 2925 och 2935,
»Nedsjönk blek; handen*) var betänkt
»På fullständig hämnd, svek ej vid dödshugget.
»De skatter, som min konung hade gifvit mig,
»Har jag gäldat honom i striden, såvidt mig
förunnats,
»Med det blanka svärdet: han skänkte mig land
»Och härligt odal. Och ej behöfde han
»Hos gepider eller spjut-daner
»Eller i Svearike söka efter
»Och köpa med skatter sämre kämpar.
»Ständigt ville jag i hären vara främst,
»Ensam i spetsen och skall så till min död
»Utkämpa strider, så länge detta svärd håller,
»Som ofta förr och senare hjelpt mig,
»Sedan tack vare min kraft jag med min hand
»Dödade Däghrefn, hugernas kämpe.
»Ej fick han bära det dyrbara
»Bröstsmycket till frisernas konung,
»Utan hjelmprydnadens herde, den starke äd-
lingen
»Föll i kampen. Ej gaf svärdet banesår,
»Utan krigarens famntag krossade benhuset,
»Hjertats svallvågor. Nu skall handen
»Och den hårda svärdseggen strida om skatten.»
Beovulf talade löftes-ord
För sista gången: »Jag har vågat många
»Strider i min ungdom; ännu en gång vill jag,
»Folkets gamle vårdare, söka fejd
»Och kämpa med ära, om skadedjuret
Gör anfall mot mig ut ur jordsalen.»
Sedan helsade han för sista gången
Alla männen, sina kära följeslagare,
De raska hjelmbärarne: »Ej ville jag bära
»Vapen mot ormen, om jag visste huru
»Jag annars skulle kunna fullgöra mitt löfte
»I fråga om olycksbringaren, som jag förut gjort
med Grendel.
»Men jag väntar der het fiendeeld,
»Vild och tryckande: derför har jag på mig
»Brynja och sköld. Ej vill jag fly
»För bergets vaktare det minsta fotsteg;
»Utan oss skall ske vid muren så som ödet för
oss fogar,
*) Eofors. Denne händelse berättas utförligare
VV. 2961 fr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
