Berättelser / I furumo och på slåtteräng / 174 (1902) Author: Thure Sällberg With: Emil Åberg, Georg Stoopendaal, Wille Gernandt Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hjärtslag

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kunna skönja sådant utan att i kärlek och bättring söka
stämma det flödet.

Erik skrumpnade och kroknade. Slagen och
dödssmärtorna började närma sig det rätta stället. Men han
hängde med ändå, ty hoppet, det välsignade, har en sådan
underbar makt att understödja det, som lutar till fall, och
hålla det uppe, som vill störta tillsammans.

Ill. E Å-g[=Emil Åberg]

En söndagsmorgon hade sonen, som vanligt, kommit
hem och kastat sig i sin soffa samt slö och slapp och
redlös genast fallit i sömn.

— Gualof att han kom! hviskade Erik för sig själf,
där han låg vaken och väntande, såsom han legat hela
natten och kämpat med Gud i dessa brinnande böner, som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>