Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vandren i ljuset, medan I haven ljuset. Berättelse från den första kristna tiden - I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och fortsätta studierna förmådde rubba Pamfilius’
beslut, han tackade sina vänner för all deras kärlek och
alla omsorger om honom och skildes så ifrån dem.
Två år gingo. Julius fullbordade sina studier, och
under hela tiden träffade han ej sin vän en enda gång.
Men en dag mötte han honom på gatan, bjöd honom
med sig hem och började fråga honom hur han hade
det och var han bodde. Pamfilius svarade att han och
modern alltjämt bodde i Dafne.
— Vi bo inte ensamma, sade han, utan tillsammans
med många vänner, som vi ha allting gemensamt med.
— Hur gemensamt? frågade Julius.
— På så sätt att ingen av oss anser någonting för
sitt.
— Men varför göra ni det?
— Vi äro kristianer, svarade Pamfilius.
— Är det möjligt? utropade Julius. För mig har det
berättats att kristianerna mörda barn och äta upp dem.
Ta ni verkligen också del i sådant?
— Kom och se själv, svarade Pamfilius. Vi göra
ingenting särskilt, vi försöka helt enkelt leva utan att
göra något orätt.
— Men hur kan man leva, om man inte anser något
för sitt?
— Vi försörja varandra. Om vi arbeta för våra
bröder, så arbeta de för oss.
— Nå, men om bröderna ta emot frukterna av ert
arbete men inte ge er frukterna av sitt, hur går det då?
— Sådana finns det inte, svarade Pamfilius.
Människor av den sorten tycka om att leva kräsligt och
komma inte till oss — vårt levnadssätt är enkelt och
försakande.
— Men det måtte väl finnas gott om lättingar, som
med förtjusning skulle se att de få sitt uppehälle för
intet.
— Ja, sådana finns det, och vi ta villigt emot dem.
För inte längesedan kom det en sådan till oss, en
126
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>