Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - För vad då? Berättelse från polska upprorens dagar - V
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
värdera den godmodige överstelöjtnanten med det
röd-brusiga knektansiktet inramat i vita polisonger, och till
gengäld åtog han sig att undervisa hans söner,
blivande kadetter, i matematik och franska.
Sju månader hade Migurski nu tillbragt i Uraljsk,
och icke blott enformigt och intresselöst utan tryckande
tungt hade hans liv varit. Hans enda bekantskap
förutom bataljonschefen, som han helst undvek, var en
deporterad polack, en obildad, bakslug och obehaglig
man, som bedrev fiskhandel. Men vad som tyngde
Migurski mest och vad han hade svårast att vänja sig
vid var umbärandena. Hans egendom hade konfiskerats,
han var fullkomligt medellös och drog sig fram genom
att sälja de värdesaker han hade kvar.
Hans enda och stora glädje i livet efter deportationen
var brevväxlingen med Albina,, vars bild alltsedan
besöket på Rozjanka stått för honom i ett poetiskt
skimmer och nu under förvisningen blev allt vackrare och
vackrare. I ett av sina första brev hade hon bland annat
frågat honom vad han menat med uttrycket i sitt brev
till hennes far: »Vilka önskningar och drömmar jag än
må ha hyst». Han svarade henne att nu kunde han
bekänna att hans dröm varit att få kalla henne sin
hustru. Härpå svarade hon att hon älskade honom.
Han i sin tur svarade att det varit bäst om hon inte
sagt detta, ty det var för olidligt att tänka på hur det
skulle kunnat vara men nu omöjligt kunde bli. Hon
svarade att det inte blott kunde utan alldeles säkert
skulle bli så. Han svarade att han inte kunde mottaga
hennes offer, att detta i hans nuvarande ställning var
omöjligt. Kort efter detta sitt brev erhöll han en
värdeförsändelse innehållande tvåtusen zloty. Av
poststämpeln och handstilen på kuvertet förstod han att
pengarna kommo från Albina, och han erinrade sig att han
i ett av sina första brev skämtsamt beskrivit för henne
vilken tillfredsställelse han kände nu, då han genom
lektioner förtjänade medel till allt vad han behövde —
216
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
