Den 3 sept, gingo vi till segels vid middagstiden, och då vi kommit ut till havs, avskedades lotsen, som fört ut fartyget, varpå resan fort- sattes* Den 5 sept, kommo vi mellan Jutland och Norge och sågo vid 4-tiden på middagen en höjd vid namn Robbeknuyt (Rubjærg-Knude1), som hör till Danmark. Den 6 sept, på f. m. passerade vi några klippor hörande till Norge (Bohuslän?) och vid middagstiden ett berg vid namn het Col (Kullen). Så snart man fått det tydligt i sikte, är det brukligt att »döpa» dem som komma dit för första gången, i det de tre gånger nedsläppas i vattnet med en lina från en rå och åter upphalas. Dock kan man köpa sig fri med ett penning- belopp till besättningen; härav begagnade sig herrar sändebuden och sviten,** men några av besättningen, som aldrig förut varit där, sluppo icke undan.*** Vid sydvästlig vind; kursen sattes NNO. Gud give oss lyckosam resa! Med samma vind och kurs som ovan seglade vi den 4 vid midnatt över Revet. Den 5 sågo vi på middagen Witte 01ms(?) och erforo av en fiskare, att vi befunno oss 8 mil utanför land. På aftonen sågo vi Rubjærg-Knude och Harthals (Hirshals)2, rundade på natten Skagens rev och seglade förbi Lesou (Läsö) på 9 till 11 famnars vatten. "" För två tunnor gott öl och tre skinkor. *** Hur hade de kunnat slippa undan, då t. o. m. Hans Maj:t av Danmark blivit »döpt» utanför denna klippa! 3