dagen, så att vi kunde se att läsa och skriva i våra rum hela natten igenom. Därpå gingo vi med Hans Maj:t ombord på några jakter och foro runt kring alla örlogsfartygen, vilka i likhet med slottstornet salu- terade med sina kanoner. Tagande vägen förbi staden, rodde vi därpå fram till slottet, där vi alla stego i land och ledsagade Hans Maj:t upp till hans matsal. Här togo herrar sändebuden hjärtligt farväl och begåvo sig, åtföljda av några adelsmän från hovet och under salut från grova kanoner på slottet, med två-slaget på morgonen till sitt logi. * * Inne på slottsgården stå åtta utomordentligt stora och vackra stycken. De sex största äro från Ryssland, de två övriga lät konung Johan gjuta. Av de ryska förskriva sig några från Ivan Vasiljevic. Folket i Ryssland kände då ännu icke till sådant djävulstyg. Då mästaren skulle prov- skjuta kanonerna, lät Ivan fylla dem med små kulor, spik och annat skrot, ställa upp några av dem bred- vid varandra och spänna ett omkring 20 fot långt rep framför mynningarna på dem. Dagen förut hade han låtit kungöra för allt folket att komma dit till platsen för att åse ett underverk han ämnade ut- föra, men att ingen vid livsstraff skulle drista sig att komma innanför repet. Folket, som var nyfiket att få se något märkvärdigt, kom i mängd tillstädes. Han lät nu medelst en löpeld avlossa alla styc- kena på en gång mitt ibland allt folket. Många dödades, varåt Ivan skrattade och sade: »Nu komma de inte en gång till för att titta.» Denne tyrann dog år 1584. 172 Den 16 juni voro herrarna jämte sviten till aftonen inbjudna till Herr Johan Skytte, där även Hans Maj:t infann sig jämte några andra förnäma herrar. Även här bjöds på hederlig traktering och rådde stor