igenom ett av benen, så att häst och ryttare störtade nära intill brokan- ten. Hade de fallit en eller halvannan fot längre ut, så hade båda störtat i graven, som här var mycket djup och utan vatten, och ryttaren hade ofelbart brutit halsen och krossats till döds. Gud vare lov som avböjde denna olycka! Den 30 okt. hade det frusit så starkt om natten, att vi till häst kunde passera ställen, där vi kvällen förut satts över med båtar. Vi stannade här denna dag för att bevista döpelsen av ett av ståthållarens barn, varvid Herr Joachimi var dopvittne, detta oaktat barnet var fött utom äktenskapet, ehuru under äktenskapslöfte. På gatorna åtföljdes vi av en sådan mängd tiggare, att det var oss hart när omöjligt att komma fram. Om vi ville eller ej, måste vi giva dem något, det hade varit en lätt sak, om man bara kunnat ge dem pengar, men nästan alla ville ha mat, så att vi uppköpte och utdelade allt bröd som stod att få på torget. Hur stor var icke deras glädje, vi sågo dem gråta av fröjd, ehuru de endast fingo några smulor! Människokött åts här hemligen i ej ringa mängd. Vi sågo med egna ögon en död häst släpas bort, följd av hundar och av barn på tolv till nitton år, vilka, så snart kadavret kom- 206