Den 25 i dagbräckningen kommo vi till Kaipianen, där vi i brist på hästar fingo stanna hela dagen. Emot aftonen satte vi oss åter i slädarna och kommo om natten till Lakankulla. Av en ryttare, som vi mötte på vägen, erforo vi, att fältherren och de holländska sändebuden anlänt till Novgorod och att ståthållaren Arvid Tönnesson ankommit till Viborg. I Lakankulla fingo vi bröd av tallbark. Barken torkas hårt, finmales och uppblandas med hackelse och något rågmjöl, varpå den bakas och ätes. Här vankades även ett slags soppa på små fiskar, såsom nors, kokta i sötmjölk med skurna rovor. Den åts med sked och var en god kost. Man kokade här hästspillningen, skummade av den och blandade den med litet rågmjöl och gav den åt korna i stället för hö och halm, varpå ofta är brist. — Om natten var det över all måtta kallt. Den 26 i dagbräckningen kommo vi till Keldermaas (Kellerma?), där vi varken med goda ord eller onda kunde få friska hästar. I en stor stuga i Toikalla hängde tre vaggor i takbjälkarna, vardera med ett lindebarn. Kvin- norna, som sutto och spunno, vaggade dem medelst ett snöre, som de bundit om foten. Om vintern tränga tre eller fyra familjer ihop sig i en stuga, men om sommaren bor var och en för sig själv. Vi passe- 236