Sid. 53. » 54. > 57. » 58. , 59. » 61. , 69. 1 Jfr Petrejus a. a.: »Taken äro slätta på både sidhor och takte med raft och näfwer och ther utan på bräder med spijk tilslagna.» 1 Jfr Petrejus a. a.: »The fattigha och arma bruka Röökugnar, som the aff ålder wana äre, och tyckia ther af bätre och helsosammare wara, än som the hadhe Skorstenar och Ka- kelugnar, ty the äre bättre wana widh röök, skarn och dam, än som någon reenligheet.» 1 Ryska lucina^ spån, pärta. 2 Jfr Fletcher a. a.: ’The man (though he never saw the woman before) is not permitted to have any sight of hir al the time of his woing: which he doth not by himself, but by his mother or some other ancient woman of his kin or acquaintance . . .’ — Petrejus a. a.: ‘Be- gärar uthi medler tidh hans Fader och slecht, at Brudhgummen må see sina Brudh för än Bröllopet står, tå swarar hennes Föräldrar ther ney til, och säija, at han må ther om hoos an- dra sigh förfråga, som henne hafva seedt: The wetta wäl hurudan som hon är, han må ther medh låta sigh benöia til thes Brudlopet skeer.’ ’Therföre’, tillägger författaren, ‘hender så stundom, at en far trull för gull, och moste så then hafwa, som han således hafwer fåt.’ x Jfr ADAM Olearius, Ojft begehrte Beschreibung der newen orientalischen Feise . . . Schles- wig 1647: ’Die Russen halten alle in gemein . . . täglich ihre Mittags-Ruhe. Dahero findet man im Mittage die meisten und fürnembsten Krambuden zugemachet, und einen dafür schlafen liegen. Man kan auch umb dieselbe Zeit keinen fürnehmen Herrn oder Kauffmann zu sprechen bekommen.’ O. tillägger, att då Ivan IV:s son Demetrius ej iakttog detta ryska bruk, han blev misstänkt för att ej vara ryss och sin faders rätte son, vilket hade biaragit till hans röjande ur vägen. 2 I Verbaal omnämnes, att tredskande gäldenärer brukade tvingas till betalning genom att man dagligen gav dem ett visst an al slag på skenbenen. * Enligt Van Wouw hade han varit skomakare till yrket. 1 Antonius ’Romaren’ kom 1108 till Novgorod och grundade ett kloster vid Volchov två verst från staden. 1 Jfr Fletcher a. a.: ’Their best salt is made at Stararouse in very great quantity, where they have great store of salt wells, about 250 verst from the sea.’ Alla saltverken, utom 8 till 10, liksom hela staden hade för tre år sedan bränts av polackerna {Verbaal). 253