---------—7 Sid. 201. 1 Pleskov (Pskov) är beläget vid sammanflödet av floderna Pskova och Velikaja. Staden, som jämte Smolensk, Kasan och Astrakan var en av Rysslands starkast befästa städer, hade en utsträckning av omkring en halv svensk mil och utgjordes av fyra delar, skyddade av gravar, murar och torn. Inom stadsmurarna reste sig tinnarna av 46 kloster, och utanför lågo ytterligare tjugo. 3 På morgonen hade Herr Joachimi mottagits i audiens av Hans Maj:t, varvid han överlämnat brev från Generalstaterna. Vid middagen, som serverades vid tvenne tafflar, hade han sin plats på konungens vänstra sida, till höger om honom satt rikskansleren, mitt emot riksrådet Philip Scheiding, och vid bordsändan kapten Brederode. Bordssamtalet rörde sig om be- lägringen, varjämte Hans Maj:t gjorde sig underrättad om holländska krigsmakten, de ost- indiska angelägenheterna, handeln m. m. » 202. 1 Själva belägringen upphävdes först den 17 okt. (gamla stilen), jfr Inledningen sid. VI. Goeteeris’ uppgifter överensstämma med framställningen i Verbaal. 2 I det holl. originalet står toertich (till medelnederl. toert, tort — träck, smuts?). Utg. läser boe tig = komisk, lustig. 3 Om Margareta Slots och hennes förmodade identitet med Margareta Cabeliau se H. FRö- DING i Historisk tidskrift Årg. 2 2 (1902), sid. 145 ff. — En handskriven not till den 30 maj upplyser, att hon var bosatt i Stockholm och där hade ’goede conversatie.’ » 203. 1 Om detta utfall nämnes intet hos Widekindi. » 207. 1 Petrejus a. a. förtäljer under marginalrubriken Mulierum dura conditio bl. a.: »När mål- tidhen är uthe, och Mannen hafwer några synnerlige förnämlige män hoos sigh, läter han Hustrun komma in medh sina Döttrar och Pigor uthi theras bästa klädher, och bewisa sigh för the fremmande, helsar och slåar sitt hufwudh för them, och skäncker hwar och en en skål Brennewijn, Miödh och ööl aff sin eghin hand, sampt hans döttrar, och gå ther medh sin koos, in uthi theras stugu igen.» » 208. 1 Enligt Petrejus a. a. kunde en man, som ville bli kvitt sin hustru, men icke hade någon laglig orsak till skilsmässa, köpa någon med penningar, »som updichtar en lögn på henne och säger, at hon haffuer thet och thet giort, och gåår medh thet samma til Munkerna och begärar skilias widh henne ... Munken befalar strax några Nunnar at gåå ther hedan, skära håret 32—163217. 265