Sid. 220. 1 Förf, motsäger sig själv, jfr sid. 218. » 227. 1 Finska linna == slott, turun till Turko = Åbo. — Om slottsbranden berättar Widekindi a. a.: »Emedan Kongl. M:t uthi Åbo war, hände thet olyckeligen den 20 April (1614), i thet när Hans M:t satt til måltijdz om afftonen i stoore Salen, hade en Feld tiltagit uthi kammaren som ther öfwer war, och fastnat i taket, hwilken för än man ku de taga til wara, togh öfwerhanden, och den förspridde sigh öfwer alla the andre taken uthi thet gamla Slottet, så at ingen meer hielpa kunde; och gick Beiden ther medh öfwer alt, så at K. May:t måtte see för ögonen sitt egit huus gå bort i eeld.» » 228. 1 Om Merick yttrade Gustaf Adolf: »Men oss tycker, att den engelske gesanten är mera en rysk, än som något annat, emedan han allt vill hava på så god ryska.» 2 John (Hans) Ramsay, f. på 1550-talet i Skottland, kom 1577 till Sverige, blev ryttmästare och chef för adelsfanan i Finland, naturaliserades som adelsman 1633, d. 1649. Han hade fem söner, alla militärer. » 232. 1 Wieselgren läste (enligt utgivarens övertygelse oriktigt) bogen (båge) i stället för boyen (bojor), vilket föranledde honom till den reflexionen, att profossens utrustning vore märkvär- digt gammalmodig för ifrågavarande tid. » 234. 1 Kymmene älv kallas på olika ställen av ortsbefolkningen på olika sätt, t. ex. Keltti. » 238. 1 Den till Viborgs belägring år 1495 anknutna sägnen om ’Viborgska smällen’ och Knut Posses kittel (i holl. orig. ketel van virtuiten (vuur = eld, tuiten = blåsa?), på finska ‘hel- vetin kattila’) behandlas utförligt av Lagus a. a. I, sid. 206 ff., som efter Wieselgren även refererar Van Wouw’s berättelse. I denna nämnes uttryckligen, att kitteln fylldes bl. a. med krut (ponder), vilket icke är fallet i de äldre versionerna, där ’smällen’ tillskrives Knut Posses svartkonst. » 240. 1 Hos Olaus Magnus a. a. heter det om folket i ’Scricfinnia’, att de använda skidor, ’eo tamen modo servato, ut unum lignum altero sit longius mensura unius pedis, iuxta virorum vel mulierum proceritatem: utpote si vir, vel mulier sit octo pedum longitudine, lignum unius pedis totidem habebit pedes in longitudine iusta, reliquum vero novem’. » 242. 1 I det holi, originalet: clouk ais de rosbeyaerden. Bayard, Reinold av Montalbans häst i sagan om de fyra Haimonsbarnen, hade nio hästars styrka och var snabb som en pil. 267