Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den 4 April
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
när han ingen annan glädje har på denna jord än "bara Gud"! Om
han blott lifligt trodde eller isynnerhet kännbart förnumme sin Guds
wänskap och närhet, skulle han wisst icke känna sig olycklig, utan
öfwermåttan rik och säll; men emellertid, då allt detta saknas, och han
derjemte tryckes kanske af ett kors, som skall följa honom hela lifwet igenom
och som gör hela hans werld mörk, då swartnar det ofta för ögat, han
blir swag och eländig. O, hwilken tröst och kraft det då wore, om han.
nu finge nog andliga ögon att se in i den Underliges dolda men
trofasta råd! Då skulle han se, att hans lycka och glädje alldeles icke är
förspilld, utan endast bewarad till en annan tid, en annan werld — der
skall det bättre lyckas. Blott genom det wissa medwetandet derom,
skulle han blifwa så nöjd med sin underlige Gud och hans hushållning,
att han icke ens skulle önska sig något mer än Honom, och wara på det
högsta lycklig och rik med "bara Gud". Härpå hafwa wi ett lifligt
exempel i sjuttiotredje psalmen. Der bekänner Asfaph först, huru plågad
han war af att se den ogudaktiga hafwa lycka och wälgång, då det deremot
gick honom och de rättfärdiga illa; "så att", säger han, "jag hade så när
sagt som de ogudaktiga: Det är en fåfäng sak, att mitt hjerta lefwer
ostraffligt, och jag twår mina händer i oskyldighet." Men märk, huru
han kom ut från denna frestelse! Han säger: "Jag tänkte till, att jag
måtte begripa det; men det war mig för swårt, tilldess jag gick in uti
Guds helgedom och märkte uppå deras ände. Ty huru snart warda
de icke till intet! De förgås och få en ände med förskräckelse. Men
du leder mig efter ditt råd och upptager mig på ändalykten med ära."
Och deraf blef hans hjerta så fulleligen förnöjdt med bara Gud, att
han nu utbrister: "När jag har dig, frågar jag intet efter himmel och
jord. Om mig än kropp och själ försmäktade, så är du dock, Gud,
alltid mitt hjertas tröst och min del." Se då här, hwad det medför,
att wi gå in i Guds helgedom, skåda in i Guds regerings hemlighet
och se, hwad som ligger fördoldt under det närwarande lifwets täckelse
— nemligen den stora ewiga olycka, som ligger dold under den rika
mannens kostliga klädnad och kräsliga lefnad; och deremot den stora,
ewiga lycka, som är öfwertäckt med Lazari trasor och sår.
En dag skall uppgå för wår syn,
Må wi det ej förglömma,
Då Herren komma skall i skyn
All jordens krets att döma.
Betänk dig, arme syndaträl,
Hwar will du din förskräckta själ
För Herrens blickar gömma?
O Jesu, hjelp, när detta sker,
För din förtjenst och pina,
Sä att du mig med nåd anser
Och undfår bland de dina.
Ja, derpå jag ej twifla skall,
Ty du har satan bragt på fall
Och aftwått synder mina.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
