Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Frossans förekomst i Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
145
Carlskrona *). — 1787 Mars: forran nn hade ej frossor hörts utaf (i Stockholm),
men de voro rätt drägliga9). Vid slutet af Sept. och början af Oct. började
bland bättre folk (i Halland) yttra sig en quartan af en ganska elak art3). —
1789. Bedan i Jan. månad började frossan visa sig omkring Carlstad och blef i slutet
af April nog allmän4). Sjukdomame första qvartalet i Stockholm hafva mest varit
interm. febrar, andra qvartalet envisa intermittenta febrar. Under våren voro
interar. febrar och deribland tertiana näst rötfebern mest gängse bland trupperna i
Marstrand och Warberg8). — 1790 i Stockholm intermittenta och remittenta
febrar under första halfåret. 1 Juli månad började de envisa intermittenta
feb-rarne minskas 6). Från Helgerums bruk (söder om Westervik vid hafskusten) skref
Ståhi i bref af den 22 Maj detta år: frosBor af olika typer äro här de
allmännaste och svåraste sjukdomar 7). I Carlskrona började frossor tidigt på våren
uppträda; ”då flottan den 30 April afseglade, räknades ej mera(?) än 1368 sjuka å
sjukhusen, hvaraf ingen enda var af förra årets sjukdom besvärad, utan af vanliga
vår- och intermittenta febrar” ®). — 1792. Intermittenta febrar voro detta år på
våren lindriga och förekommo på hösten sparsamt i Stockholm ®).
1793 frossfebrarne på hösten både många och rebellske på Drottningholm
och i Svartsjö län 10). — 17941 11). Bland gångbara sjukdomar i Stockholm nämnas för
första qvartalet intermittenta febrar, för andra qvartalet envisa intermitt. febrar
samt för tredje qvartalet remitterande och maligne, men mest intermitt. febrar.
Från Halmstads distrikt rapporteras: intermittenta febrar grasserade i Oct. och Nov.
(Westberg); från Uddevalla distrikt: frossa angrep om våren en och annan
person (Levén), och från Linköpings distrikt: sent på hösten (1794) afstannade de
remittenta febrarne, då intermitt. intogo deras ställe, och hafva tertianer och
quartaner alltsedan varit mycket gångbara (Lodin, berättelse af den 30
Januari 1796). — 1795 ’*) Upsala distrikt: frossor, quotidianer och tertianer, hafva
vårtiden varit nog gängse både här i staden och på landet. De blefvo allt
svårare och stannade hos en och annan efter flere veckors förlopp i vattusot
(Hale-nius). Östergötland: frossan, som kring Wadstena är en mindre vanlig sjukdom,
angrep på våren många både af allmoge och ståndspersoner. Mot
midsommartiden blef åter nästan öfverallt tillståndet helsosamt (Acharius). Westergöt-
1) Faxe, Vet.-Akad. Handl. 1787, s. 217; Läk. o, Naturf., XII, 8. 158.
2) Läk. o. Naturf., IX, s. 24.
3) Westberg,“ib., VIII, s. 289.
4) Högberg, ib. XIV, s. 43.
5) Läk. o. Naturf., X, sidd. 92, 159. Gestrick, ib., X, s. 145.
6) ib., X, 8. 320-325.
7) ib., X, 8. 349. Stå hl hade samma år tillträdt denna läkarebefattning,
hvar-före uppgiften väl närmast gäller våren 1790.
8) Faxe, Läk. o. Natnrf., XII, sidd. 137, 158.
9) Läk. o. natnrf., XI, sidd. 69, 191.
10) Hedin, Vetenskapshandlingar för Läkare och Fältskärer, I, l, s. 23.
11) Läk. o. Natnrf., XII, $. 97: Westberg, 8. 17; Levén, s. 321; Lodin,
s. 182.
12) ib., XII Halenius, s. 265; Acharius, s. 284; Hultman, s. 273;
Flodin, 8, 178; Westberg, s. 163; Björnlnnd, s. 253.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
