Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Frossans förekomst i Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
164
mängd orter, å hvilka frossan dittills icke varit vanlig såsom i
Sken-ninge (på våren), i Norrköping, Ekesjö, Borås och Uddevalla.
Det följande året (1853) var en frossepidemi rådande ntefter
kusterna af Skåne och Blekinge, i Kalmar län, i Östergötland samt å
de vanliga frossörterna i mellersta Sverige. Under detta års sommar
visade frossan sig äfven i Sunnerbo distrikt i Wexiö län, så ock i
nedre Elfdalen (Uddeholms distrikt) i Wermland, der ett betydligt
antal frossfall förekommo.
År 1854 fortsatte frossan sina häijningar å samma orter som de
föregående åren. Dessutom hade hon spridt sig öfver en stor del af
Sveriges vestra kust. I Westergötland hemsöktes Wetterns och
We-nems strandområden — dock icke Mariestad och dess omgifningar —
och i Östergötland kustlandet samt Linköpings, Åtvidabergs m. fl.
distrikt. Nu omtalas ock för första gången under dessa år enstaka fall
af genuin frossa ända uppifrån Rättviks och Nås distrikt i Dalarne
samt från spridda kustorter i Norrland ända ifrån Skellefteå. Åfven
på Gotland visade sig frossan detta år; från Öland omtalas hon
der-emot ännu icke hvarken i Brunii eller Cronstrands årsberättelser1).
Än ytterligare vann frossan år 1855 i intensitet och spridning.
Som epidemi herrskade hon nu jemväl öfver hela Gotland under
första hälften af året, i Ne der-Kalix socken af Norrbottens län, hvarest
enligt Tyselius under hösten 400 fall förekommo, samt i
Bohuslän. Genuina fall af frossa iakttogos äfven i Haparanda distrikt. Det
följande året (1856) rapporteras hon hafva inom Arvika distrikt i
Wermland utbredt sig ända upp mot norska gränsen till trakter, der
hon icke i mannaminne förekommit. — Och härmed var farsotens
största utbredning och tillika hennes största intensitet, åtminstone då
denna bedömes efter sjukdomsfallens talrikhet, uppnådd. Från många
orter föreligga uppgifter sådana som dessa: ”hela hushåll lågo sjuka
i frossa” (Cnattingius för Skeninge), ”oftast blefvo alla man i
huset angripna” (Palmgren för Norrtelge distr.). Och Andersson
uttrycker sig om förhållandet i Christianstads distrikt sålunda: ”icke
många personer i de hushåll, der jag blifvit anlitad gingo fria för
sjukdomen. Frossan uppträdde så allmänt, att jag anser mig icke
hafva tilltagit för mycket, då jag säger att 2/3 af befolkningen deraf
voro angripna”. Till en snarlik uppskattning af de sjukes antal till
och med i hela riket anser Sundhets-Collegium sig hafva skäl.
”Öf-verhufvud”, yttrar det sig, ”torde ock mer än hälften, måhända
1) Med undandag af ett af den förre för Augusti månad rapporteradt fall af
febris interm. perniciosa.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
