Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. De särskilda former af frossa, som i Sverige förekomma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
192
de af åren 1575 -76 samt 1691—93, så ock flera af de 1852—61
års frossperiod tillhörande epidemierna. Redan första året af sist
nämnda period skall enligt Bromans uppgift nämnda förhållande
egt rum i Dalarö distrikt, som var en af de allra först angripna
orterna. Och för åren 1854—56 samt 1858—61 inberättas samma
sak än från den ena än från den andra af de såsom ständiga
fross-nästen i förra kapitlet anmärkta orterna. Sålunda betecknas
qvar-tanen såsom förherskande år 1854 i Tjusts, Wimmerby, Trosa och
Sigtuna distrikt, 1855 i Christinehamns, Köpings, Norrtelge,
Sigtuna, Enköpings och Daga distr., 1856 i Daga, Upsala (första och
andra qvartalet) och Sala (andra qvartalet), 1858 i Carlstads,
Vis-nums, Ramnäs, Forssjö och Nyköpings d., 1859 i Söderhamns,
Norrtelge, Upsala, Daga och Nyköpings d., 1860 i Dannemora,
Sö-dertelge, Forssjö, Daga, Nyköpings, Ronneby och Trelleborgs d. samt
på Kållandsö i Wenern och slutligen år 1861 i Wingåkers, Forssjö,
Arboga, Ramnäs och Lidköpings distrikt.
Beskaffenheten af ofvan uppräknade exempel på qvartantypens
förherskande i vissa epidemier leder oss in på frågan, i hvad mån
ofta nämnda frosstyper förete någon olikhet med afseende å den
ort, der sjukdomen är gängse. Härutinnan märka vi, såsom ock
nyssberörda exempel gifva vid handen, att qvartanen eller
tredje-dagsfrossan endast i frossörter plägar vinna öfverhand Öfver de
öf-riga typerna. Och vid närmare undersökning finna vi till och med,
att qvartanen öfver hufvud taget endast tillhör sådana orter, hvarest
frossan är endemisk.
Såsom upplysande för qvartanens sällsynthet, utom vid
epidemier, å icke-frossorter äfvensom å sådana orter, der
endemici-teten är svag, må här anföras några yttranden. Högberg, som år
1786 började sin läkareverksamhet i Oarlstad, berättar deröfver i
skrifvelse af år 1801 till Collegium medicum: "qvartaner hafva sen
min ankomst till orten, mig veterligen ej här observerats".
Åkerblom, sedan 1826 praktiserande läkare i Sollefteå distrikt, angifver
1850 i bref till M. Huss typernas freqvens i distriktet sålunda:
”vanligast förekomma tertianer, någon gång qvotidianer, sällan
he-mitritæus, aldrig quartaner” *). Om förhållandet i förevarande hän- 1
1) Samma är enligt H. B. Hast förhållandet i det gentemot
Ångermanland på andra sidan Bottniska viken liggande Österbotten. I embetsberättelse
till Collegium medicum, daterad Wasa d. 28 Febr. 1806, skrifver han: phöst-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
