Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. De särskilda former af frossa, som i Sverige förekomma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
* r«
200
Understundom åter fir svettningen ovanligt riklig och
långvarig såsom i de nyss anförda epidemierna 1810 i Philipstad och
1860 i Landskrona, liksom svettningen äfven tvärtom kan- uteblifva
såsom vid epidemien 1829 i Halland.
Exempel på afvikelser från den vanliga ordningsföljden emellan
frosstadierna, hvarigenom en s. k. typus inversus uppkommer,
saknas ej heller. Sålunda berättas paroxysmerna understundom hafva
böijat med svettning och slutat med frysning.
’ Men, såsom redan ofvan nämnts, icke blott ordningsföljden för
frossymptomernas inträdande utan äfven — och i sjelfva verket
utomordentligt mycket oftare — symptomerna sjelfva kunna undergå
väsentliga förändringar. Dels kunna nämligen till frossans vanliga
allmänt kända yttringar andra symptomer af en alldeles speciel
beskaffenhet, beroende på någon tillkommen, äfvenledes af
malariainfektionen orsakad lokalaffektion sälla sig, och får sjukdomen då
benämningen febr. interm. comitata. Dels kunna de vanliga
fross-symptomerna rent af uteblifva och helt enkelt vara ersatta af den
tillkomna lokala affektionens symptomer. Sjukdomens latinska namn
blifver då febr. int. larvata, eller, om lokalaffektionen är af sådan
art, att den inga allmänna symptomer framkallar, f. i. partial is.
I fr^ga om de olika affektioner och de* af dem beroende
symptomer, som kunna i dessa frossor dölja sjukdomens rätta natur, må
här, med anledning af i Sverige iakttagna sjukdomshändelser,
följande anföras.
Så mångformade dessa affektioner än visa sig, kunna de dock i
allmänhet hänföras till tvenne hufvudgrupper: fluxionära
hype-r em ier (ofta åtföljda af blödningar eller inflammationer) samt
nev-r al gier, och är det af dessas olika styrka och säte, som
symptomernas olikheter bero.
Är hjernan eller ryggmärgen den lokala affektionens säte kunna
kräkningar, konvulsioner, yrsel, sopor, lamhet o. s. v. möta oss. Det
är företrädesvis de hit hörande frossforraerna (å hvilka för öfrigt en
mängd olika benämningar äro i bruk såsom f. i. cephalica,
coraa-tosa, soporosa, lethargica, paralytica, apoplectica, convulsiva,
tetanica, maniaca etc.), som utgöra de s. k. f. i. perniciosæ,).
Om åter respirationsorganerna äro afficierade, uppträda intermittent 1
1) Perniciös plägar frossan dock äfven i de jemförelsevis mindre vanliga
fall kallas, der död af annan orsak än genom affektion af hjernan eller
ryggmärgen (t. ex. genom mjeltruptrr, häftig lungaffektion, hjertförlamning o. s. v.)
under sjelfva paroxysmen inträder eller hotar att inträda.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
