Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. De särskilda former af frossa, som i Sverige förekomma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
216
han är under andra febrar. Urinen sätter sig med ett rödt grus i forstone som
sönderstött tegelsten, är ibland som vatten, ibland citrongul, månglett och
omskiftelig, och blifver ändtligen hvit, när rogfubben gått öfver. Skulle någon liten
dvala sig om natten insmyga, drömmer man strax allehanda galenskap, och hvar
gång, man insomnar, drömmer man nya drömmar och vaknar upp med
spritt-ningar och förskräckelse. Ibland händer, att rätt som man är het, så är man
åter kall; men ängsligheten och värken under hjertat är ganska svår, dock
lindrigare ibland. För somliga svullnar ansigtet och ögonen till, att de se ut som
en limpa. Somlige få höga hvita fläckar, som elfvebläst, öfver kroppen, somlige
röda sputa. Somlige hosta upp, salivera och spotta nog slem under denna
rogfubben. Kölden står på hos somliga i 6, ja 7 timmar. Och äro några som fast
ofta svimma. Andra få grufliga ref och knipningar i magen och få som ett litet
durchlopp med en slemmig het och frätande afgång, att huden i sätet ofta afgå
måste, hvar gång rågfubben ansätter; förutan hvad mera som jag förbigår.
Denna feber har varit ganska besvärlig så väl för den sjuka som för läkarne,
all den stund den ofta recidiverat. Och vet jag ingen sjukdom, som på en
kortare tid kan så utmatta och utmärgla en menniska som denna, stannandes
ge-menligen i fjerdedagsfrossa eller vattusot.
Om den år 1755 gängse Augustifebern skrifver Bergius:
Flus8febern började i Augusti månad något hvarjestädes höras. Han
begyn-tes med hufvudvärk oeh små rysningar hela dagarne igenom, hvilka tilltogo hvar
annan dag med matthet och värk öfver ryggen och veklifvet. Detta tilltog så,
att efter en 4 eller 6 dagars tid hettan instälde sig med stor häftighet. Värken
blef nu starkare under hettan. På de feberfria dagarna var ingen värk eller
ömhet i kroppen. När hettan påkom som starkast, fick man ofta äckel om dagarna
och fantasier om nätterna. Urinen var under febern rödaktig. (Starka
åderlåtningar och laxativ hade den verkan, att denna feber förbytte sig till
annandags-frossa, Annars fördrefs sjukdomen lätt genom kinkina).
Augustifeberns sätt att förhålla sig i Kalmar län 1761
framställer Wahlbom sålunda:
Sjukdomen började med stark hufvudvärk och frossa, som kom hvar dag
igen på oviss tid med hetta imellanåt, uppkastningar och yrsel. Detta varade
uti 3 elleT 4 dagar, och fast den då blef mera intermittent kontinuerade dock
ægritudo, så att man knappt kunde åtskilja antingen det var frossa eller
remitterande feber.
Och om frossfeberns karakter derstädes år 1764 berättar samme
läkare:
Hela våren såg jag ej någon tydelig frossa utan var den alltid, i synnerhet
de första 8 dagarne, mera lik en remitterande feber och hade samma symptomer»
som den gångbara fläckfebern.
Om den år 1826 utefter kusten af Kalmar län gängse ”reraittenta
biliösa febern” meddelar Hanström:
Exacerbationerna inträffade antingen hvar eller hvar annan afton med
rysningar, krakning, hufvudvärk och feber. Anfallet slutades med ymnig svettning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
