Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Frossans Etiologi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
227
sjöar rika härad är blott uppgifvet, att de utgjordes af de mera låg*
lända delarne af häradet (Boström 1).
Då frossan åren 1818—33 uppträdde r Engelholms distrikt, så
egde enligt Wieslander detta rum, i all synnerhet utefter
hafs-kusten,,’ såsom han uppgifver nästan i hvarje årsberättelse, samt ”på
sumpiga ställen nära mossar och vattendrag” (1821) eller ”på
sid-lända, vattensjuka trakter” (1822, 1833). Åren 1855 och 1856
utbredde frossan sig epidemiskt öfver Färs härad (Öfveds klosters
distrikt). Hon tog då sin början ”på den stora sandslätt, som utgör
största ytan af Womb, Björka, llstorp och Söfde socknar; härifrån
spridde sig sjukdomen till angränsande orter”. 1861 års epidemi
tog äfven sin början å denna slätt och nådde der sin högsta freqvens.
Om den närmare beskaffenheten af terrängen derstädes upplyser
följande tillägg: ”denna slätt är omgifven eller genomskuren af flere
sjöar och smärre vattendrag, äfvensom af stora sumpiga ångar”
(Åberg). Då Wieselqvist för 1848 omförmäler frossan såsom
”nästan allmänt gångbar i Malmö distrikt”, tillägger han: ”åtminstone
i städerna och vid sjökusten”. Frossorna i Brösarps distrikt åren
1858, 1859 och 1861 förekorarao ”i synnerhet på fisklägena vid
hafs-kusten” (A spel in); och för 1863 rapporteras 118 af samme läkare
behandlade fall ”i WidtskÖfle, Maglehems, Raflunda, Hvitaby och
Mellby kommuner, som gränsa intill hafvet och hafva låga, ofta
öf-versvämmade stränder”.
Ungefär lika lydande uppgifter äro från Blekinge lemnade.
Sålunda förekom frossan år 1861 inom Sölvesborgs distrikt i synnerhet
på fisklägena i Mellby (Norin), 1855 inom Ronneby distr. i
synnerhet i strandbygden och på öarne nedanför Forkärla, Listerby och
Ronneby socknar (Rydberg). Om frossans uppträdande i Carlskrona distr.
i allmänhet meddelar provincialläkaren Hellman år 1850, att, ”så
vidt han observerat, frossan mest grasserat långs åt kustlandet och
på öarne”.
Om de för frossa mest utmärkta orterna i Kalmar län och distrikt
har Söderbaum benäget lemnat oss följande upplysningar. ”Vid
Stäflö och Visslö i Åby socken, der vägar blifvit anlagda öfver smala
saltsjövikar, har en uppgrundning egt rum, som varit afsedd för
vinnande af mark, hvilket äfven blifvit ernådt, men denna nyvunna
vidsträckta mark är ännu och blir troligen länge mycket vattensjuk och
föranledaude till frossor och febrar hos de kringboende. Strax norr
1) Sundh. Coll. Ber. f. 1852, s. 134.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
