Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Frossans Etiologi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
228
> M
derom utfaller en liten å, omgiften af låga marker. Annu litet
nordligare genomgår Ryssbyån under sitt nedre lopp och vid utloppet
i saltsjön äfvenledes låga marker. I Hossmo utmynnar Ljungbyån,
och de9s omgifning der är låg med botten af fin sand. Längst
söderut utmynnar Hagbyån, hvars norra strand likaledes är låg och
sandig”. Emraådalen, den enda del af det inre af Kalmar län, som
är i högre grad utsatt för frossa, består också, enligt hvad Dar in
berättar, af låglända ängar och mossar, som ofta öfversvämmas.
Skälet, hvarför frossan i allmänhet är svårare i norra delen af Kalmar
distrikt, ansåg Ekman ligga deri, att der ”finnas flera vikar från
hafvet, som stundom hafva högt och stundom lågt vatten, vid hvilket
senare tillfälle ä^a lcninas bar på stränderna” *)• Om kuststräckan af
Oskarshamns distrikt skrifter Darin: ”utåt hela kusten skära långa
hafsvikar in i landet till */4 eller Vj mAf dessa äro de flesta
grunda och lemna vid lågt vattenstånd en vidsträckt yta dy blottad.
Uti denna del af distriktet förekomma vår och höst intermittenta
febrar”1 2). Då Ståhl år 1790 omtalar, att ”frossor af olika typus
äro de allmännaste och svåraste sjukdomar” i trakten af Helgerum
inom Westerviks distrikt, bifogar han: ”denna ortens läge, som är
omgiften af träsk och insjöar, bidrager härtill ganska mycket”3).
I staden Kalmar uppträder frossan enligt Petersson mest i
stadsdelen Malmen, om hvilken följande meddelas: ”Den på fasta landet
belägna stadsdelen Malmen har gatorna någorlunda breda och räta
och husen i allmänhet större än i gamla staden samt miudre tätt
sammanpackade, men i anseende till belägenheten vid Malmfjärden,
hvilken synes med hvarje år mer uppgrundas, och hvilken särdeles
under varma och torra somrar har vid stränderna ett mycket grumligt
och illa luktande vatten, är denna stadsdel i sanitärt hänsende mindre
väl lottad än de öfrige, hvarföre ock under höstmånaderna gastriska
(remittenta?) och intermittenta febrar der oftare förekomma” 4). Om
frossorna på Öland rapporterar Asch an för år 1811, att de voro
”nog allmänna i synnerhet i de socknar, der ännu ouppodlade mossar
finnas”; o,ch Kullberg för 1816, att de voro mycket allmänna i
synnerhet vid sjökusten.
I de tvenne öfriga länen af Småland uppträder frossan äfven
vid sina epidemiska besök sällan med någon synnerlig talrikhet af
1) Embetsber. för 1853. Snndh. Collegii arkiv.
2) Snndh. Coll. Årsb. för 1851, s. 109.
3) Läk. och Naturf. Band. X s. 349.
4) Sundh. Coll. Årsb. 1851, 8. 113.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
