Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Frossans Etiologi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
235
samma sjukdomar härstädes, hafva då varit ganska vanliga uti östrå
staden samt på de invid Gefleflärden belägna landtgårdar”.
Nordblad skrifver ock från Gefle (1850 H. br.): ”mest disponerade äro
de, som bo vid kusten på sidländ mark”.
Efter att hafva omnämnt frossans allmänna uppträdande år 1847
i kustsocknarne af Söderhamns distrikt omtalar Stiegler, att
fros-sorna ”någon gång äfven förekommit utmed de större vattendragen i
Hanebo och Mo”. Från frossans uppträdande år 1854 i Jerfsö distrikt,
hvarest hon eljes så sällan visar sig, berättar Heden strö ra, att
”de • gårdar, der sjukdomen uppträdt, hafva varit lågt och sumpigt
belägna”. Och då frossan år 1855 var epidemiskt gängse i
Hel-singland, förmälas de angripna orterna hafva varit staden Söderhamn
samt åtskilliga vid kusten af hafvet belägna ställen, i synnerhet
sågverken såsom Ahla (Wikblad, Thollander).
De orter i det öfriga Norrland, hvarest frossan plägat vid
epidemierna lokalisera sig, hafva likaledes varit vissa vid kusten belägna
byar, bruk, sågverk eller lastplatser såsom i Medelpad Galtströras
bruk år 1.854 (Westerberg) och Wifsta varf åren 1855 och 1859—
61 (Bagge), i Ångermanland de förut (sid. 131) omnämnda orterna
Lo och Kramfors sågverk samt Nylands lastplats äfvensoni Räfsö by
i Nordingrå socken, vidare inom Westerbottens län Umeå och
Nord-malings kustbygd 1861 (Haij, Bris man), de vid hafskusten
liggande byarne af Löfångers socken (1861 och 1862 Risberg) samt
af Skellefteå socken enligt Lindström kustorterna Burvik (1859),
Bergsby, Ursvik (1855 och 1860), Yttervik (1854 och 1855) och
Innervik (1855); slutligen i Norrbotten vissa kustorter af Luleå
(Waldenström) och Kalix socknar (1858 Tyselius) samt Seivits by
och den uti hafvet liggande Seskarön, tillhörande Haparanda socken
(1861 och 1862 Wretholm). Då farsoten någon gång afvikit frän
kusten, har det skett för att uppsöka någon vid träsk eller
vattendrag belägen bygd såsom år 1859—60 Fal marks by i Skellefteå
(Lindström) och år 1815 öjebvn i Piteå socken (Lange). Äfven
vid 1858 och 1859 års våldsamma epidemier i Piteå distrikt ”höll
frossan sig mest efter vattendragen och vid träsken” *).
Om de enda för endemisk frossa beryktade orterna i Norrland,
Lo och Nyland, berättar Åkerblom (H. br.): ”dessa ställen~ega
såsom belägna vid den börjande skärgården, der Ångermanelfven 1
1) Enligt hvad Fältläkaren Dr. Almqvist i enskildt bref benäget
meddelat oss.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
