Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Frossans Etiologi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
239
synnerligast på de ställen, som ligga lågt och sumpigt samt nära
insjöar.” Och T engs t rand för 1856: ”i lägre belägna gårdar så
väl vid stranden af Wettern som vid åarne Ösan och Tidan
an-grepos hela hushåll.” Edgren yttrar i bref från Sköfde härom:
”frossans uppkomst af och befordran genom sumpluft synes temligen
gifven; ty åt minstone sist lidne vår (1849), då frossor voro temligen
allmänna, träffade jag ingen patient, som ej var bosatt eller vistades
utmed vattendrag” (H. br.). Enligt Varenius uppträdde frossan år
1856 på Nothaga egendom i granskapet af Alingsås, i hvilken trakt
frossan eljes är mycket sällsynt, Å denna egendom angreps nu större
delen af arbetsfolket. Herrgården, tillägger Varenius, ligger lågt
och är omgifven af stillastående vatten.
Den del af Göteborgs stad, hvarest frossan under den sista
fross-perioden visade sig med den största freqvensen, var enligt Evert
den närmast intill sumpen eller mossen Guilbergsvassen belägna,
således förstaden Stampen och boningarne belägna utåt vägen till
Gamle staden.
Hvad slutligen frossans uppträdande i Bohus län och Halland
beträffar, så visar sig samma förhållande här ega rum som å Sveriges
östra kust. Företrädesvis hemsökas nämligen skärgården och
hafs-kusten. Sålunda förmäles om de år 1823 i Bohus läns norra distrikt
gängse remittenta, till frossor öfvergående febrar, att de ”mest gingo
i skärgården”. Och då frossor berättas hafva år 1847 börjat visa sig
i samma distrikt, tillägges att de under det följande året ”blefvo på
några fisklägen i skärgården mera allmänna” (Winberg). De år
1832 i Bohus läns södra distrikt gängse frossor, förekoramo enligt
Marin ”i synnerhet utmed hafskusten och på öarne”. År 1832 voro
frossor, rapporterar J. Bergman, allmänt gängse i de socknar af
Warbergs distrikt, som äro belägna inom l1^ till 2 mils afstånd ifrån
hafvet. Åren 1854 och 1856 förekom frossan allmännast i trakten
under Hallandsås och utmed kusten (Flygare, Sjöstrand). Några
närmare upplysningar angående markens beskaffenhet å de särskilda
hemsökta lokalerna äro emellertid icke från dessa landskap lemnade.
Såsom man ser, häntyda samtliga dessa utdrag ur läkarnes
em-betsberättelser och andra meddelanden derpå, att närhet till vatten
utgör ett hufvudvilkor för frossans uppkomst å en ort. Kiktigheten
af ett sådant antagande jäfvas ej heller i öfrigt af det vidlyftiga
material, som föreligger och derur utdragen hemtats. De få uppgifter,
som vid första påseendet synas strida häremot, befinnas nämligen vid
25
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
