Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Frossans Etiologi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
240
närmare uppmärksammande dels handla om frossfall, hvilka icke varit
å orten i fråga originära, såsom man har allt skäl att förmoda i fråga
om de af W etter gr en gjorda iakttagelser, som nedan anföras, dels vara
afgifna i en så obestämd form, att man i sjelfva verket icke kan af dem
draga några slutsatser beträffande den närmare beskaffenheten af de
lokaler, der frossan uppträdt. Den enda uppgift, som mera bestämdt
antyder ett mot vårt antagande stridigt förhållande, är följande korta
meddelande, lemnadt för år 1853 och Wingäkers distrikt af Aur el 1.
Frossan, säger han, ”uppträdde lika mycket i kärrtrakter som på
högre belägna ställen”. Men då hvarken någon närmare upptysning
är bifogad om läget och beskaffenheten af dessa ”högre belägna ställen”,
om insjöar eller andra vattendrag funnits i trakten o. s. v., samt
uppgiften icke heller innehåller någon redogörelse för, huruvida de
insjuknade personerna förut haft sitt arbete i närheten af vatten (inom
samma eller å annan ort), så kan icke någon, den stora mängden af
ofvan anförda fakta, jäfvande slutsats dragas ur detta Aurells
yttrande, lika litet som ur de ännu allmännare hållna uppgifter, man
understundom möter, enligt hvilka ”frossorna voro utbredda öfver hela
distriktet”, eller ”frossorna förekommo ej blott på låglandet vid Wenern,
utan äfven i de något högre trakterna” (Lagerstedt Carlstad f.
1854). Må hända äro äfven i dessa fall sådana boplatser afsedda, som
ligga nära vattendrag, sjöar eller kärr, om än, såsom i detta sista
exemplet, tillhörande en öfver hufvud taget högre belägen bygd.
De af Wettergren gjorda iakttagelser, på hvilka vi nyss häntydt
äro följande. 1 bref af 1850 omtalar han, att frossor i Dalarne ”äfven
ofta förekomma på höglända ställen (ehuru de varit mera beuägna för
recidiv uti de byar, som äro belägna vid sjöar och vattendrag)”, men
han tillägger på samma gång, att sjukdomen nästan aldrig och honom
veterligen blott i tvenne fall utbrutit hos personer, som ej förut
utvandrat och på främmande orter sökt arbete (H. br.). I
embetsberät-telsen för 1860 meddelar samme läkare, att ”de byar, der sjukdomen
under året förekommit, hafva ett relativt högre läge öfver sjöytan och
hafva alldeles icke varit besvärade af öfversvämningarne”. Äfven denna
gång var det emellertid ”särdeles hos dem, som föregående år
utvandrat”, som sjukdomen visade sig.
Men den ofvan stående samlingen notiser, hemtade från olika
delar af vårt land, innehåller icke blott talrika vittnesbörd derom,
att närhet till vatten och således ett visst fuktighetstillstånd hos marken
är ett vilkor för frossans trefnad å en ort, utan erbjuder äfven, en
mängd exempel, som ådagalägga, att en porös, efter föregående genom-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
