Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Frossans Etiologi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
241
dränkning i större eller mindre grad uttorkad, således lufthaltig och
för öfrigt humusrik jord är för frossors uppkomst erforderlig eller
åt minstone synnerligen befordrande. Och vi anse oss derföre kunna,
så väl med stöd af de nyss anförda notiserna, som ock på grund af
hvad sid. 223—225 blifvit vid allmän öfverblick af frossans
utbredning i landet framstäldt, såsom hufvudförutsattningar för frossans
tillvaro och trefnad å en ort uppställa:
1) en viss grad af värme och
2) porositet hos marken, vidare
3) porernas långvariga uppfyllnad först med vatten och sedan med
luft eller med andra ord markens fullständiga genomd
ränk-ning och derpå följande uttorkning (grundvattnets
stigande och derpå följande betydliga sjunkande), slutligen
4) en någorlunda riklig mängd af organisk (företrädesvis
vegetabilisk) detritus1).
Att det jemväl för frossans allmännare uppträdande å en ort
måste hafva ej ringa betydelse, hvilka de oorganiska beståndsdelar
åro, som ingå i jordmånen, inses efter det föregående genast. Den
markens fysikaliska beskaflenhet, som vi här funnit spela en så vigtig
rol — vi mena den större eller mindre permeabiliteten för vatten och
luft — beror nämligen i väsentlig grad af markens oorganiska
sammansättning. Men också på grund af sin kemiska ’beskaffenhet torde
vissa af de oorganiska beståndsdelame vara gynsamma, andra åter
hinderliga för frossans uppkomst. At minstone gifver vårt material
några; häntydningar derom, enligt hvilka dels stark sälta hos vattnet,
dels stor kalkhalt hos jordmånen i viss grad hindra frossans
rotfå-stande och trefnad å orten. Till det förra antagandet föranleder oss,
såsom vi redan sid. 225 påpekat, den omständighet, att frossan, ehuru
hon eljes gerna slår sig ned vid vära hafs- och insjöstränder, dock
icke trifves i de’ delar af dem, som sköljas af vatten med stor rikedom
på salt, såsom förhållandet år med hela vestra kusten af landet. I
sydligare länder häller frossan emellertid mångenstädes till vid
kusterna, ehuru de haf, som omgifva dem, äro starkt salthaltiga. Vårt
antagande blifver dock ej derigenom vederlagdt, ty vid närmare
aktgif-vande visar det sig, åt minstone ganska ofta, att dessa
malaria-områden utgöras dels af flodmynningar, dels af vissa -här och der å
1) Dessa vilkor för frossans trefnad gälla således så väl markens
fysikaliska (mom. 1 och 2) som dess kemiska eller substantiela beskaffenhet
(mom. 3 porernas innehåll, é sjelfva substratet).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
