Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Frossans Etiologi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
247
martemperatur med eller utan stor nederbörd under året utöfvat ett
hämmande eller rent af förhindrande inflytande på frossans framfart.
Denna verkan framträder å tabellen tydligt dels för åren 1812,1815,
1821, 1832 och 1856 såsom beroende på ovanligt låg sommarvärme
dels för åren 1840, 1848 och 1860—61 såsom en följd af ymnig
nederbörd i förening med mera låg sommarvärme. Att nederbörden härvid
verkligen haft den hämmande inverkan pä frossans härjande, som vi
tillskrifva densamma, bekräftas äfven af den i det föregående anmärkta
ordningen för epidemiernas upphörande. De förefintliga iakttagelserna
deröfver visa nämligen, att epidemierna, åt minstone i de fall, dä vi
härutinnan kunnat närmare följa dem, först upphört å de orter, hvarest
det mesta vattnet samlat sig, således å strandomgifningarne af de
stora bassinerna, hvilka emottaga icke blott den å orten sjelf fallande
nederbörden, utan äfven den, som genom strömmar och vattendrag
tillföres dem från aflägsnare trakter (Se sid. 157, 162 och 165 samt
Pl. IV).
Om nu, såsom vi på grund af det föregående måste antaga,
ut-torkning af en för frossors uppkomst gynsam, förut af vatten länge
genomdränkt mark i och för sig har en befordrande, öfversvämning
af den uttorkade marken åter en hämmande inverkan på frossans
uppträdande, så bör naturligtvis sådan verkan visa sig icke allenast då,
såsom i de angifna fallen, uttorkningen eller öfversvämningen beror
på viss rådande väderlek, utan äfven då dessa förhållanden bero på
menniskans egna åtgärder. Också kunna ur vårt lands
sjuklighets-historia exempel i mängd framdragas, som visa, huru frossans freqvens
å en ort kan till- eller aftaga till följd af derstädes verkstälda
sjösänkningar, utdikningar, kanaliseringar, sumpmarkers fyllande eller
andra dylika företag. Om de med insigt utföras, kunna dessa företag
sålunda utgöra vigtiga medel till åstadkommande af förbättringar
af de sanitära förhållandena uti det i fråga varande hänseendet. Vid
bedömande af de vidtagna åtgärdernas inverkan på helsotillståndet
begår man emellertid ej sällan betydliga misstag. Inträffar nämligen
under utförandet af ett dylikt företag, t. ex. utdikning af ett kärr
å en af frossan vid denna tid hemsökt ort, en betydlig minskning af
frossfreqvensen derstädes, så drager man vanligtvis icke i betänkande
att genast förklara detta såsom ett omedelbart resultat af åtgärden.
Ett närmare skärskådande af förhållandena skulle emellertid må hända
göra tydligt, att frossans aftagande berott på orsaker, som varit
gemensamma för större delen af landet, enär det inträffat samtidigt
i de olika * landsdelarne. Ja, än mera, frossfreqvensens minskning
26
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
