Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Frossans Etiologi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
248
skall kanske vid ett sådant noggrannare aktgifvande befinnas just å
den ort, der åtgärden skett, hafva försiggått mindre hastigt än i
det-öfriga landet och således i sjelfva verket varit genom företaget i fråga
snarare fördröjd än påskyndad. Den närmaste, dock lyckligtvis
tem-ligen snart öfvergående verkan af en frossa alstrande marks
torrläggning befinnes nämligen, såsom ju redan den förestående undersökningen
lagt å daga och de exempel, som nedan anföras, ytterligare visa,
vara den att befordra uppkomsten af frossor. Först sedan marken
länge förblifvit torr, utan att åter varda under vatten försänkt,
framträder den åsyftade och varaktiga verkan af en grundligt utförd
torrläggning, den att marken rent af blifver otjenlig för frossors uppkomst.
Yi anse sålunda, för att nu anföra ett exempel, att man gjort sig skyldig
till det förbiseende, vi här påpekat, då man velat förklara det
fross-freqvensens betydliga aftagande i Göteborgs stad, som — väl att
märka — samtidigt med upphörandet af frossans grasserande i hela
det öfriga landet, inföll åren 1860—61, såsom en följd af det vid
nämnda stad pågående arbetet med Gullbergsvassens torrläggning1).
Exempel på, huruledes nyligen verkstälda uttappningar af sjöar,
utdikningar af kärr o. s. v. till en början befordrat eller underhållit
frossan, erbjuder oss för öfrigt just slutet på den sista frossperioden,
hvarifrån det anförda exemplet ock är hemtadt. Under det att
farsoten kring andra sjöar och vattendrag redan upphört att visa sig,
förekom hon ännu envist vid några vissa mer eller mindre uttappade
sjöar. I Wernarao distr. af Jönköpings län t. ex. fortfor frossan enligt
Wittlock ännu år 1861 att uppträda omkring den uttappade sjön
Drafven, hvarest, ”flera hushåll nedlades på sjukbädden”. I Arvika
distr. i Wermland förmäles ”frossan år 1862 endast hafva förekommit
på en trakt nämligen i de hemman, som äro belägna omkring den
ofullständigt uttappade Säfsjön” (Borgström), under det att hon icke
visade sig kring Glafsfjorden, hvars omgifningar eljes under perioden
så svårt hemsöktes. Inom Mariestads distrikt var frossans freqvens
enligt Ting vall år 1859 icke synnerligen stor i omgifningarne kring
Wenern oaktadt lågt vattenstånd i densamma. Deremot förekommo
”bland befolkningen på den några år förut genom aftappning sänkta
sjön Östens sanka stränder talrika fall”. I Okt.—Nov. 1863
verk-stäldes i Christianstads distrikt uttappning af Hammarsjön, och blef
den nyvunna marken samma höst besådd. Efter denna åtgärd ökades
enligt provincialläkarens uppgift frossorna till en början i oragifnin-
1) Sundh. Colleg. Ber. f. år 1862 s. 11.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
