Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Frossans Etiologi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
249
garne (dock icke i sjelfva staden Christianstad), så ätt både
inter-raittenta och remittenta febrar der grasserade, och detta under en
tid, då frossorna eljes förekomrao föga i landet*).
Såsom exempel på orter, hvilkas sanitära beskaffenhet genom här
i fråga komna åtgärder förbättrats — något man endast genom
betraktelse af temligen långa tidsperioder kan med någon säkerhet
utröna — torde åter Drottningholm vid Mälaren kunna anföras.
Beträffande denna ort, hvilken i medlet af förra århundradet var
synnerligen beryktad för frossa, men hvarest efter det att Gustaf III
år 1776 öfvertagit lustslottet utdikningar, påfyllningar, röjningar
och planteringar i storartad skala företogos, har Hedin efter många
års iakttagelser af hälsotillståndet å orten såväl år 1787 som ock ’
sedermera åren 1805 och 1810 meddelat, att frossorna efter nämnda
odlingsarbeten mycket aftagit i betydenhet.
Men såsom bevis i stort på hvad odling, sanka markers
torrläggning o. s. v. förmå till förbättrande af helsotillståndet i afseende
på frossan, anse vi oss med skäl kunna åberopa den minskning af
frossans betydelse såsom endemisk folksjukdom, sora, enligt hvad sid.
162 blifvit framstäldt, för Sverige i allmänhet egt rum.
Af hela den nu fullföljda undersökningen torde det tydligt framgå,
huru befordrande det är för frossans utveckling och trefnad å en ort,
att marken å orten först under någon tid fullständigt genomdränkes
af vatten och derefter uttorkas d. v. s. blifver af luft fullkomligt
genomträngd. Till följd af ensidigt uppmärksammande af blott
ett-dera af dessa begge hufvudvilkor hafva en mängd skenbart mot hvar
andra stridande iakttagelser rörande frossans uppträdande förblifvit
oförklarade och vållat hvarjehanda missförstånd. Så har man trott
sig finna att, i motsats mot hvad åt minstone i norra Europa är regeln,
frossan i södern under stundom håller till å sådan mark, som är
mycket torr och icke har någonting gemensamt med våra sumpmarker,
såsom exempel hvarpå anföres bland annat Romerska Campagnan.
Hvad man härvid åt minstone i afseende å flera af de trakter, man
uppgifver, förbisett är att dessa trakter under en viss del af hvarje
år, vid regntiden, blifva alldeles genomdränkta af vatten och
deri-genom förvandlade just till sumpmarker, ehuru blott för en kort tid,
hvarefter de under den nästkommande varma årstiden åter torrläggas
och sedan hela året igenom förblifva torra. Motsägelsen försvinner
således vid aktgifvande derpå, att de båda till frossa samverkande 1
1) Sundh. Colleg. Ber. f. 1864, s. 17.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
