Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Frossans Etiologi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
250
företeelserna af markens genomdränkning och derpå följande
uttork-ning, hvilka hos oss kunna fördela sig på en tidrymd af flera år,
i södern efterträda hvarandra inom förloppet af ett års tid. Då
man å andra sidan uteslutande föst sig vid traktens vattensjuka
beskaffenhet har sådant ock gifvit anledning till etiologiska misstag t.
ex. teorien om sumpgas såsom orsak till malaria. Längre fram få
vi tillfälle att ytterligare framhålla den etiologiska betydelsen af nu
vidrörda omständighet.
De väderleksförhållanden, som vi ofvan lärt känna såsom
tillkommande frossperioderna, kunna emellertid äfven på andra sätt, än
det här utförligt afhandlade, befordra frossans uppkomst och utbredning.
En följd af hög sommarvärme måste det t. ex. blifva, att den
iso-termiska linie, som utgör gränsen för frossans utbredning mot norr,
isoteren 14°, för dessa år får ett mycket nordligare
läge,hvar-före också frossan vid sådana tider kunnat, såsom vi sett, framtränga
mycket längre inom Norrland än vanligt.
Af stark värme i förening med torka uppstår vidare en följd,
hvars betydelse i etiologiskt afseende längre ned skall fullständigare
framträda, nämligen att dunster och dam i rikligare mängd
än vanligt upptagas i luften frän de delvis uttorkade kärrmarkerna
och blottade sjöstränderna.
En ytterligare följd af samma väderleksförhållanden, hvilken ock
enligt en mängd uppgifter plägat under frossperioderna inträffa, är
slutligen brist på godt dricksvatten. Under stark värme
för-skämmes nämligen vattnet i källor och brunnar lättare än vanligt,
eller ock torkar vattnet i dem alldeles in, hvarigenom man tvingas
att tillgripa annat vatten af hvad beskaffenhet som helst och hvar
helst det äa kan anträffas, i insjöar, gölar, sumpar o. s. v. Och huru
otjenligt i allmänhet för helsan, må hända äfven på något alldeles
särskildt sätt till framkallande af frossa verksamt, sådant vatten i
sjelfva verket kan vara, derom torde vi knappast behöfva erinra. Flere
läkare ha ock i det till dryck begagnade vattnets dåliga beskaffenhet
velat se en väsentlig orsak till frossans allmännelighet i deras
ort-Från ’Nås distrikt i Dalarne t. ex. omtalar Hellström för år 1855,
att ”de flesta frosspatienterna befunno sig på sådana platser, hvarest
bristen på dricksvatten var störst”. I 1854 års berättelse från
Chri-stinehamn framhåller likaledes Holmgren användningen af dåligt
dricksvatten såsom en hufvudsaklig orsak till frossan m. fl. ex. Då
vi emellertid bland dessa uppgifter icke funnit några, som egentligen
bevisa eller ens mera bestämdt tala för, att dricksvattnet verkligen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
