Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
102
Berthas drom.
sina sinnen.» Och de sade åter till henne: »hvad
är det du vill?»
Hon upprepade sitt svar.
De frågade: »Ar du rik?»
Hon svarade: »Nej. Min själ och min vilja
äro min enda rikedom.»
De sade: »Då är du en toka. Gift dig, om
du det kan, eller gå in i ett kloster.»
Hertha svarade: »Nej, jag vill lefva och
arbeta i frihet och oskuld för det mål, mie är
gifvet.»
De sade: »ingen frihet är oskyldig; minst
hos qvinnor. Det hvilar en gammal skuld på ditt
slägte. Och i alla fall, du är en farlig person,
ty du talar om frihet, och du kommer från ett
land, der friheten af ålcler slagit rot och vuxit till
ett stort träd, som det säges, och der qvinnorna
lära mer än en gång kämpat för landets frihet,
alltså, du får ej gå lös här.»
»Ack!» tänkte Hertha; »de veta ej, huru litet
qvinnorna äro fria i mitt land!» Men hon sade
intet, ty hon ville ej skämma ut sitt eget lands
lagar.
På en gång hörde hon ett stort rop: »i
kloster, i fängelse med tokan, med fri hets-svär
mer-skan!» Och en flock svartklädda män fattade uti
henne och drefvo henne framåt mot en stor,
mörk byggning med små förgallrade fönster.
Fruktan och vrede gjorde henne stark, hon slet sig
ur deras händer och flydde; lågan i hennes hjerta
flammade högt och bar henne bort, bort till dess
hon ej mera hörde de hotande, hånande ropen.
Då stadnade hon och såg, att hon kommit ut ur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>