Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fierthas dröm.
103
den slora staden, hvars rökar uppstego på afstånd.
Trött satte hon sig ned på en sten, men kände
sig så ensam och förlåten, och så bedröfvad
öfver menniskors hårdhet och den förbannelse, som
hvilade öfver hennes kön, att hon begynte
bittert gråta.
Då kom en grann, glittrande sky drifvande
från den stora stadens sida, och sänkte sig mot
jorden nära stället, der Hertha satt. Den var
såsom en väfnad af fladdrande Hor med silfver och
guld-paljetter; och ur den framkommo vackra
unga flickor med lätta drägter, lefnadslustiga
blickar och kransar på sina hufvuden. De
nalkades henne och sade:
»Hvarför gråter du?»
Hertha svarade: »jag gråter, emedan det
hvilar en förbannelse öfver mig och mitt kön, som
bannlyser Oss från de frias arbete och slädje.»
Flickorna logo och sade: ȁh hvad,
förbannelse? bannlysning? Bry dig ej om hvad de sura
säga. Var blott rätt djerf och yster, så får du
vara så fri, du vill. Du är för ung och vacker
att gråta bort ditt lif. Kom med oss, och gör
som vi. Vi vilja upptaga dig i vårt samfund.»
»Och hvad gören J? Och hvad ären J?»
frågade Hertha med klappande hjerta, halft tjusad
af flickornas utseende och ord, halft fruktande för
något, som hon såg hos dem, inen ej kunde
gifva namn.
De unga qvinnorna logo, sågo på hvarann
och svarade:
»Man kallar oss glädje-flickor; ty vi lefva
för glädjen. Vi leka med münncrnas hjertan, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
