Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3-342
Samtal under vägen.
bela mitt lilla bokförråd. Vill du taga emot det
och behålla det, och låta mina böcker tala med
dig om mig medan jag ar långt borta?»
»Du kunde icke ge mig en mig dyrbarare
skänk, Yngve!» sade Hertha, »utom — en som
jag nu vill bedja dig om!»
»Mig,» utropade Yngve gladt öfverraskad,
»hvad, hvad kan jag gifva dig!»
Aldrig hade Herthas röst varit så melodisk,
som nu då hon sade med ett ödmjukt, innerligt
uttryck:
»Din förbön hos din moder — att hon ville
samtycka att komma och blifva en husmoder
i mitt hem, en mor för mig och mina unga
systrar. Dotterlig vördnad och kärlek skall möta
henne der. Jag har talat med min far och han
ser denna sak såsom jag. Vårt hem behöfver en
god och klok husmoder, mina unga systrar en
säker, moderlig tillsyn, och jag, lugn att kunna
i förlitande på denna öfverlemna mig ät
förberedelser till mitt framtida företag. Så, som jag
genom dig lärt känna din moder, känner jag att
jag skall älska henne, att hon skall bli en god
engel i mitt hem, och — för mig, som af henne
vill lära att bli den huldare qvinna, som du Yngve
älskar så högt. Det är i mitt hem ett rum,
invid mitt, med fönster åt aftonsolen, ett
vänligt litet rum, som det glädit mig alt ordna
enligt din moders smak med grön möbel och
hvita gardiner, och som jag längesedan beslämt
för henne. Bed henne, Yngve, komma och intaga
det och kalla det sitt; det skulle göra mig så
lycklig!. . Vill du det, Yngve?»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
